Trots att en digivningsperiod på mindre än fyra veckor hos grisar leder till ökad risk för beteendestörningar och avråds av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har det svenska Jordbruksverket föreslagit en tillåten avvänjning vid 21 dagar. Jordbruksverket föreslår detta, trots att både tidigare avvänjning och fler grisar per avdelning, som är ytterligare en ändring, riskerar att leda till ökad antibiotikaanvändning, vilken i sig bidrar till antibiotikaresistens.
Djurens Rätt är en av flera aktörer som starkt kritiserat förslaget.
– Jordbruksverket bör dra tillbaka sitt förslag och invänta det vetenskapliga råd som regeringen, inom ramen för livsmedelsstrategin, har gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att bilda. Rådets uppgift blir bland annat att säkerställa att "Jordbruksverket får en mer uppdaterad bild baserad på aktuell forskning som underlag i arbetet med föreskrifter". Ett sådant underlag saknas till det här förslaget, vilket är anmärkningsvärt, säger Linda Björklund, etolog och ansvarig för området djuren i livsmedelsindustrin på Djurens Rätt.
En annan som är kritisk till förslaget är riksdagsledamoten Jens Holm (V). Den 21 augusti ställde han en skriftlig fråga om förslaget till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Jens Holm skriver att förslaget har kritiserats av både djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd och att Jordbruksverket inte kan hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag, utan istället argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Jens Holm undrar om det är landsbygdsministerns uppfattning att förslaget kan accepteras inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin och våra nationella ambitioner gällande djurvälfärden?
I sitt svar skriver Sven-Erik Bucht att han ställer sig bakom förslaget och inte har någon anledning att ifrågasätta Jordbruksverkets bedömning. Han skriver vidare de föreslagna reglerna inte tummar på de djurskyddskrav vi har i Sverige. Till tidningen Svenska Måltider säger Jordbruksverkets Håkan Henriksson den 6 september att han är övertygad om att förslaget kommer att gå igenom.
– Det vi ser nu, är att det förslag som för några år sedan var grisbranschens, dyker upp igen men denna gång med Jordbruksverket som avsändare. Det här är ännu ett exempel på att näringsintressen tillåts gå före djurskyddsperspektivet. Det är ett problem att samma myndighet ska ta hänsyn till både näringsliv och djurskydd och vi ser gång på gång att djurens intressen hamnar i andra rummet, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.