Djurens Rätt om den nya livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategins övergripande mål är att ”vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet”. I strategin konstateras att det svenska djurskyddet inte ska sänkas vilket, som organisationen Djurskyddet Sverige redan konstaterat, är en väldigt defensiv hållning jämfört med att ha en ambition att höja djurskyddskraven.

I den nya livsmedelsstrategin poängteras bland annat hållbarhet, innovationer, konkurrenskraft och attraktiva exportvaror. Enligt Djurens Rätt bör ett resonemang om hållbarhet även innefatta djur och djurskydd, något som inte framgår idag. En hållbar, attraktiv och innovativ utveckling av jordbruks- och livsmedelsprodukter bör innebära att produktionen av livsmedel med animaliskt ursprung minskar. Och de innovativa lösningar som efterlyses bör ha betoning på utvecklandet av vegetabiliska produkter - de senaste årens attraktiva och innovativa livsmedelsprodukter, också som exportvaror, har varit veganska.

Ytterligare punkter som Djurens Rätt har noterat ur regeringens livsmedelsstrategi:

• Det är bra att det noteras att ”de gröna näringarna och livsmedelsindustrin är viktiga för hållbar utveckling och tillväxt i hela landet.”
• Livsmedelsstrategin innehåller ett generationsmål att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att exportera miljöproblemen till omvärlden. För att åstadkomma detta skriver regeringen: ”Både i Sverige och i övriga västvärlden behöver vi därför förändra vårt beteende i riktning mot en hållbar köttkonsumtion. Ett effektivt sätt att minska utsläppen är genom förändrade konsumtionsvanor med mera vegetabilier och mindre kött.”
• Och formuleringen om att ”Djurskyddet ska förbättras inom EU” är positiv.
• I livsmedelsstrategin går att läsa att i Sveriges skogs- och landsbygder, där det är svårt att uppnå lönsamhet i ren vegetabilieproduktion, är idisslare ett sätt att utnyttja resurser för livsmedelsproduktion. Samtidigt konstateras i strategin att 10-12 procent av världens utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruket.
• Framtidsprognosen om den globala antibiotikaanvändningen är att den kommer att öka med 67 procent fram till 2030. Detta är ännu ett argument för att livsmedel med animaliskt ursprung borde minska.
• I utredningen ”Riksmaten 2010-11” som nämns i strategin, konstateras att även om matvanorna hos befolkningen blivit bättre innehåller kosten fortfarande för lite grönsaker, frukt och fullkorn. Övervikt och olika sjukdomar såsom typ 2-diabetes är reella samhälleliga problem som hör samman med kostvanor. I folkhälsan, som vi alla bekostar, betonas vikten av att regeringen och politiker tar ansvar över att fatta framtidsvisionära beslut som lotsar människors beteende mot rätt riktning.
• Livsmedelsstrategin omfattar också en utredning om livsmedelskriser och livsmedelsförsörjningen vid kriser. Vid en livsmedelskris bör inte enbart matförsörjningen till människor säkerställas utan gäller också alla domesticerade djur vi ansvarar för. Detta är ännu ett argument för en starkare utveckling av vegetabiliska livsmedel.
• I livsmedelsstrategin betonas starkt konsumentansvaret och delgivningen av information för medvetna val av konsumenterna. Strategin får dock inte vara en avvärjningsplan av regeringen och politiker att bära sitt ansvar som beslutsfattare.