KRAV-gårdar som bryter mot djurskyddslagen och KRAV-lantbrukare som har dömts för djurplågeri. Det är vad Uppdrag granskning rapporterar om i det inslag som sändes onsdagen den 13 januari.
SVT:s Uppdrag granskning har kartlagt 30 KRAV-gårdar som på olika sätt brutit mot djurskyddslagen. I reportaget berättas om gårdar med smutsiga djur, sjuka och svaga djur samt djur som har dött på gården. Det går att se hur en kalv svalt till döds, en ungtjur med ett horn som har växt rakt in i skallen och en KRAV-gård i Västra Götaland där länsstyrelsens djurskyddsinspektörer hittade kadaver och skelettdelar från döda djur.
– Det är långt ifrån första gången som vi ser allvarliga brister i den svenska djurhållning, många har säkert djurplågeriet som avslöjades på Arla-gården i färskt minne som bara ett exempel. När det gäller KRAV är det en märkning med högt förtroende, och det är angeläget att certifieringen granskas. Det är allvarligt om svenska konsumenter inte kan lita på att livsmedelsproducenterna håller vad de lovar, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.
Enligt KRAV själva är det endast en halv procent av de 2 300 KRAV-certifierade lantbruken som fått förelägganden om brister i djurhållningen under de senaste tre åren. Enligt certifieringsföretaget Kiwa Certifiering har 22 av de 1 100 KRAV-certifierade lantbruk - 2 procent - som de kontrollerade under 2020 fått föreläggande om brister i djurhållningen.
Dagen innan Uppdrag gransknings reportage visade TV4 Nyheterna skakande bilder som visade slakt på ett KRAV-certifierat slakteri i Ystad i Skåne. Bilderna, som ursprungligen kommer från organisationen Djurrättsalliansen, visar hur djuren slås med kedjor, sparkas i huvudet och slaktas när de fortfarande är vid medvetande. KRAV har meddelat att certifieringen har dragits tillbaka och länsstyrelsen att en anmälan är gjord och att de arbetar med ärendet.
KRAV innebär i flera fall bättre villkor för djuren och fler kontroller – KRAV-gårdar kontrolleras 1–2 gånger per år medan länsstyrelserna utför planerade rutinkontroller i genomsnitt var tionde år. Men när det gäller till exempel slakt, transporter och avel för hög produktion är det för djuren ingen eller liten skillnad mellan KRAV-certifierad och konventionell djuruppfödning.
Och som rapporteringen i TV4 och i SVT har visat de senaste dagarna är en märkning aldrig en garanti för att djuren haft det bra. Och även när djurhållningen i livsmedelsindustrin lever upp till dagens lagstiftningsnivå eller en märknings regelverk, far djur många gånger väldigt illa.
Det avslöjande som visade djurplågeri på ett slakteri i södra Sverige har aktualiserat frågat om kameraövervakning på svenska slakterier. Djurens Rätt ser flera argument för att kameraövervakning borde införas, inte minst för att slakterier inte är vilken verksamhet som helst - det är en verksamhet som är förenad med stora risker för ett omfattande lidande.
Djurens Rätt verkar för att alla djur ska ha rätt till sina liv och för att de ska kunna leva sina liv i enlighet med sina behov. Vi uppmuntrar till vego för djurens skull och vi arbetar bland annat för:
Välj vego för djurens skull! Just nu pågår kampanjen Veganuari där du dagligen får tips, recept och annat matnyttigt helt utan kostnad. Häng med du också på veganuari.se