Det var i januari i år som Uppdrag granskning sände avsnittet Kravgårdarna. Programmet hade kartlagt 30-talet KRAV-gårdar som på olika sätt brutit mot djurskyddslagen. I reportaget berättades om gårdar med smutsiga, sjuka och svaga djur samt djur som har dött på gården. I programmet tas bland annat upp att en kalv svalt till döds, en ungtjur hade ett horn som hade växt rakt in i skallen och på en KRAV-gård i Västra Götaland hittade länsstyrelsens djurskyddsinspektörer kadaver och skelettdelar från döda djur.
I avsnittet som sänds idag nämns också den uppmärksammade Arlagården och att flera av djuren som vanvårdats där sedan såldes vidare till en gård i Småland där de vanvårdades igen .
– Märkning är aldrig en garanti för att djuren haft det bra, det visar Uppdrag gransknings program tydligt. Och även när djurhållningen lever upp till lagstiftningsnivån eller en märknings regelverk far djur många gånger väldigt illa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Enligt KRAV själva har de sedan avsnittet “Kravgårdarna” sändes i januari i år vidtagit åtgärder .
– KRAV måste tydligt visa att de tar detta på allra största allvar. Det krävs mer än att uppdatera hemsidan om KRAV-märkningen ska göra sig förtjänt av allmänhetens förtroende, säger Camilla Bergvall.
Djurens Rätt har under lång tid arbetat för och föreslagit införande av skärpta straff vid brott mot djur. Utredningen om straff och andra sanktioner vid brott mot djur tillsattes av regeringen i augusti 2018. Utredningen överlämnades till landsbygdsministern den 11 februari 2020 och den 17 juni i år, har regeringen överlämnat en lagrådsremiss i frågan.
– Samhället måste visa i handling att brott mot djur tas på allvar. Jag ser därför mycket positivt på att regeringen föreslår att grovt djurplågeribrott ska införas i brottsbalken, säger Camilla Bergvall.
Djurens Rätt verkar för att alla djur ska ha rätt till sina liv och för att de ska kunna leva sina liv i enlighet med sina behov. Vi arbetar bland annat för: