Jordbruksverket kör över expertis och opinion - tillåter tidigare avvänjning av smågrisar
– Den svenska djurskyddslagen ska gälla alla djur, varje djurindivid. Jordbruksverket går med de nya föreskrifterna ifrån två viktiga principer i den svenska djurskyddslagen - det förebyggande och skyddet för individen. Länder som tidigare sett Sverige som en förebild är chockade över dagens beslut, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.
Tillsammans med flera andra organisationer uppvaktade Djurens Rätt i oktober Jordbruksverket och överlämnade ett upprop med 60 000 namnunderskrifter och en uppmaning att stoppa förslaget om att smågrisar skall få tas tidigare från sin mamma.
Men trots opinionen och kritik från flera djurskyddsexperter har Jordbruksverket idag presenterat ändrade djurskyddsregler för lantbrukets djur - som bl.a. innebär att smågrisar får avvänjas från sin mamma vid 21 dagars ålder, istället för dagens gräns på 28 dagar. Förslaget går emot grundläggande kunskap om grisars naturliga beteenden och behov och forskning som visar att tidig avvänjning har allvarliga negativa effekter på djurvälfärden.
– Vi är mycket kritiska till ändringen i sak liksom till hur processen gått till. Att införa en så här stor förändring i föreskrifterna för lantbrukets djur och först inte bjuda in till dialog och samråd, och därefter låta bli att ta till sig av underlag och synpunkter från forskare, djurrätts- och djurskyddsorganisationerna är upprörande, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.
Regeringen har gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att bilda ett vetenskapligt råd i syfte att sammanställa forskning inom djurskyddsområdet på uppdrag av till exempel Jordbruksverket. Enligt regeringen ska det säkerställa att ”Jordbruksverket får en mer uppdaterad bild baserat på aktuell forskning som underlag i arbetet med föreskrifter". Regeringen skriver också att det är viktigt att "resultaten av tillgänglig vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet från djurhållning beaktas i djurskyddsarbetet”. Jordbruksverket har infört de nya föreskrifterna innan rådet ens finns på plats.
– Vi är kritiska till att Jordbruksverket varken inväntat det vetenskapliga rådet eller själva tagit fram ett trovärdigt, vetenskapligt underlag till de föreslagna ändringarna. Underlaget till de nya reglerna är minst sagt bristfälligt, säger Linda Björklund.
Inte bara smågrisar berörs av de nya föreskrifterna. De ändringar som föreslås gällande avelsdjuren i kycklingindustrin sätter fingret på det faktum att produktionsintressen väger tyngre än intresset av att djuren ska må bra. I strävan efter snabb och hög tillväxt kan fåglarna i kycklingindustrin inte bete sig naturligt, till exempel använda sittpinnar som de har ett behov av att göra, eller äta sig mätta, utan att själva får ont eller andra hälsoproblem av det. Kravet på sittpinnar vill Jordbruksverket ta bort eftersom avelsdjuren är så stora och tunga att de skadas av att använda sittpinne. Kravet på dagsljus tas också bort.
– Det här borde vara en tydlig varningssignal om att något inte står rätt till. Var går gränsen för vad djur får utsättas för, genom avel, uppfödningsmiljöer och hantering? Jordbruksverket sitter på dubbla stolar; ett gott djurskydd kontra enkelhet och ekonomisk vinning för näringen. De nya föreskrifterna är bara ett i raden av exempel på att verkets uppdrag är omöjligt att genomföra utan att djurens intressen får stå tillbaka. Sverige behöver en djurskyddsminister och en myndighet för djurskydd, säger Camilla Björkbom.
Den 24 oktober diskuterades frågan om smågrisarna i riksdagens djurskyddsforum och Djurens Rätt har tillsammans med flera andra organisationer begärt att få träffa landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för att få diskutera frågan.
De nya reglerna träder i kraft 1 december.
