Miljoner blickar på djur i bur

Text av Josefin Strang, ursprungligen publicerad i Tidningen Djurens Rätt nr. 2/2020. Läs mer om tidningen här

Det utflippade persongalleriet bredde ut sig över sju avsnitt, men det påfallande djurplågeriet blev aldrig ordentligt adresserat. Alligatorer brann ihjäl instängda i en liten barack. Tigrar var andfådda, stirriga och vandrade osaligt i trånga gallerburar. Tigerungar lastades in i små rullväskor för att användas som accessoarer på fester i Las Vegas. I det fjärde avsnittet är en tigerhona mitt i en förlossning, oförmögen att försvara sina nyfödda. Huvudpersonen Joe sträcker in en stav genom gallret och fiskar ut den nyfödda, för att så småningom låta tigerungen skickas runt bland människor som betalat för en tigerselfie. Inga kritiska frågor ställdes och inga oberoende djurexperter uttalade sig under seriens gång, ett faktum som risats av djurrättsrörelsen.

Seriens skapare Eric Goode tänkte sig egentligen en exposé över vilda djur i fångenskap, i stil med uppmärksammade Blackfish från 2013. Men människodramat tog över djurens berättelse i Tiger King. Nu ångrar Eric Goode att han aldrig ställde någon till svars för djurplågeriet – men slätar över med att han "ändå inte kulle fått något bra svar".

– Dessa människor börjar tro på sina egna sagor med tiden […] de hittar på någon historia som rättfärdigar hållningen av dessa djur. Men i slutänden handlar det om egoism, sa han i Vanity Fair.

Om du också skulle ha en tiger på din bakgård knackar polisen snart på dörren. I Sverige är det djurparkerna som tillfredsställer människornas behov att se djur i bur, i fjol fick de svenska djurparkerna uppemot nio miljoner besök.

– Viktigt att veta är att det här är företag som måste locka dit besökare att tjäna pengar på. Det gör att djurparkerna ofta har gulliga eller häftiga djur som intresserar människor, men inte passar i Sveriges klimat eller får tillräckligt utrymme att röra sig, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

När SLU under 2017 sammanställde djurskyddskontroller av svenska djurparker visade det sig att en tredjedel inte gav djuren tillräckligt med utrymme och stimulans.

– Det leder till beteendeproblem och även hälsoproblem – exempelvis har delfinerna på Kolmården fått magsår. Djuren i djurparkerna lever inte så länge som man kanske förväntar sig, säger Anna Harenius.

Samma studie visade att 17 procent av djurparkerna fick anmärkningar på grupphållningen av djuren.

– Det kan till exempel vara solitära djur, som vill leva ensamma, som sätts ihop med andra djur i hägnet. Detta för att öka möjligheten att besökarna får se ett djur i hägnet.

Ibland blir djurens liv korta för att djurparken inte har plats – det går sällan ett år utan rubriker om svenska djurparker som avlivar friska djurungar. Svenska Djurparksföreningens hållning är att djur ska få ungar oavsett om det finns plats för dem eller inte, eftersom fortplantning anses vara ett naturligt behov. De så kallade "överskottsdjuren" avlivas.

En diskussuon som Tiger King snabbt snuddar vid är hur man vet om en djurverksamhet är etisk eller inte. Ord som sanctuary, rescue och conservation används hej vilt. Är det möjligt att se vilda djur på ett sätt som inte skadar dem? Det tror Anna Harenius, men rekommenderar en rejäl portion efterforskningar. Läs vad andra besökare skriver, hitta bilder som inte är tagna av företaget eller organisationen, kanske har en kontrollorganisation inom djurrättsfrågor gett tummen upp för verksamheten ifråga.

– En stor varningsflagg är erbjudanden om att interagera med djuren, såsom selfies med djurungar, simma med delfiner eller rida på elefanter. Det spelar ingen roll om stället kallar sig "sanctuary", säger hon.

Ett förhållandevis säkert kort är att satsa på ett besök i en nationalpark med gott om plats och få besökande människor. Bäst är att ta lång tid på sig och sitta still, i väntan på att djuren själva dyker upp. Men om det inte är din grej att tålmodigt vänta i skog och mark så kan du få en enkel men etisk upplevelse av vilda djur – i tevesoffan. Du kan exempelvis ta del av nya trenden slow-TV, såsom SVT-succén Den stora älgvandringen eller Youtubekanalen Cornell Lab Bird Cams. Och Anna Harenius har en solklar favorit.

– Dokumentären Planet Earth är bra, särskilt uppföljaren. Väldigt vackra bilder!

Så tycker Djurens Rätt

Djurparker finns för att människor vill titta på djur på nära håll, på ett billigt och bekvämt sätt. Alla dessa verksamheter har gemensamt att de inte ligger i djurens intresse, och att djuren utnyttjas och riskerar att fara illa. Syftet sägs ofta vara att bevara hotade arter, men det finns en bättre lösning på detta: nämligen att skydda djuren i sin naturliga miljö. I extrema fall kan ett avelsprogram i fångenskap vara nödvändigt, men då bör inte djuren visas upp för allmänheten. Djurens Rätt vill att djur och deras intressen ska tas på allvar, och arbetar mot alla former av utnyttjande av djur i underhållningssyfte.