Oacceptabel vanvård av kor avslöjad på Arlagård

Det som avslöjats av Uppdrag granskning visar med skrämmande tydlighet vilken utsatt position djuren befinner sig - de är helt beroende av att någon slår larm och agerar, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.



Enligt SVT vittnar personer som arbetat på gården om att det varit ständiga konflikter om den dåliga djurhållningen, löner och arbetstider. Bybor har reagerat på att en del av djuren såg alldeles för magra ut i somras.



- Det är helt oacceptabelt att det får gå så här långt. Kor är levande, kännande individer, inga mjölkmaskiner. Här är det uppenbart att djurens bästa satts långt ifrån på första plats. Alla inblandade: de som sköter och ser djuren dagligen, Arla som köper mjölken och lovar att deras kvalitetsprogram Arlagården säkerställer ansvarsfull produktion, länsstyrelsen som har djurskyddskontrollansvaret och inte minst våra politiker som avsätter resurserna till djurskyddskontrollarbetet måste prioritera upp djurens behov. Pengar kan aldrig få vara mer värt än djurens liv och livskvalitet, säger Linda Björklund.

Enligt Jordbruksverket är målet att minst 10 procent av gårdar med livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år i den planerade kontrollen i varje län av länsstyrelsen. Under 2018 låg variationen mellan 1,4-15,8 procent. I landet som helhet blev det genomsnittliga resultatet 6 %. Det betyder att om målet uppfylls får varje gård i Sverige med djur i livsmedelsindustrin, i bästa fall, en djurskyddskontroll var tionde år. Länsstyrelser har själva pekat på svårigheten att hinna med de planerade kontrollerna.

Det är oacceptabelt att resurserna för djurskyddskontroll ska vara så knappa att inte både anmälningsärenden och planerade kontroller hinns med. Båda behövs för en effektiv och säker djurskyddskontroll. 



I programmet sägs att det i augusti 2019 inkom en anmälan om djurplågeri men att åklagaren inte förrän nu efter nyår börjat titta på ärendet. 

- Djurskyddslagstiftningen anger en miniminivå, sämre än så får det inte vara. Det är mycket viktigt att den efterlevs. En del i det är en fungerande djurskyddskontroll. Djurens Rätt kräver nu att regeringen avsätter mer resurser till länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete och ser till att rättsväsendet prioriterar djurskyddsärenden högre, säger Linda Björklund.

Förutom den statliga djurskyddskontrollen som länsstyrelserna ansvar över, har företagen egna kvalitetssystem. Enligt Arla säkerställer deras eget kvalitetsprogram ”Arlagården” mjölk av hög kvalitet som producerats på ett ansvarsfullt sätt. Programmet innehåller delarna mjölkens sammansättning, livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöhänsyn.

Dessutom påpekar Arla att ”Arlagården” självfallet kräver att gällande lagstiftning följs. Enligt kvalitetsprogrammet arbetar Arla för att tillgodose djurens grundläggande fysiologiska och beteendemässiga behov, så att deras hälsa och välbefinnande främjas. Djuren ska vara friska och de ska hållas och skötas i en bra miljö.

– Det kan vara positivt med privata kontrollsystem, men de får aldrig ersätta den statliga djurskyddskontrollen. Arlas eget kontrollsystem har allvarliga brister. Bilderna från SVT:s Uppdrags granskning talar sitt tydliga språk; kvalitetsprogrammet ”Arlagården” ser fint ut på pappret men fungerar inte i praktiken, säger Linda Björklund.

Även när djurhållningen i mjölkindustrin lever upp till dagens djurskyddslagstiftningsnivå riskerar djur att fara illa. Lagstiftningen kompromissar med djurens behov.

Några exempel på det är:

•  Kalven tas normalt från kon direkt eller kort efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen och att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende.
•  Fortfarande hålls många av korna uppbundna. Det har varit det traditionella sättet att hålla kor i Sverige. För korna som hålls uppbundna innebär det att de inte kan vända sig om eller klia sig, de kan bara stå upp eller ligga ned. De får heller ingen motion och väldigt begränsade möjligheter till sociala kontakter.
• Idag omfattas inte kalvar och tjurar av betesrätten. Vi vill se en utökad betesrätt eftersom utevistelse med bete är mycket viktigt för nötdjurens möjligheter till naturligt beteende och god hälsa.
• Aveln inom mjölkindustrin har stort fokus på en hög mjölkproduktion. Det naturliga för en ko är att producera 5-10 liter mjölk om dagen till sin kalv. Avel är en faktor som har lett till att en ko i mjölkindustrin idag kan producera över 50 liter mjölk om dagen. Det här sliter på korna och bidrar till sjukdom som till exempel juverinflammation.

Läs mer

• Slutet för Arlas Bregott-idyll?
• SVT Nyheter: Se filmen inifrån Arla-gården – där korna ligger i avföring: ”Bland det värsta jag sett”
• Uppdrag Granskning: Arlagården

Det här kan du göra

• Välj bort djurplågeri – välj växtbaserat! Beställ inspirationsmagasinet Välj vego!. På vår sajt Välj vego hjälper vi dig att ersätta mjölken och att ersätta osten
• Skriv under uppropet Nu får det vara nog - djurplågeriet på Arlagården får aldrig hända igen
• Gör skillnad för djuren varje dag - bli månadsgivare i Djurens Rätt