Växtbaserat och djurvälfärd glöms bort bland regeringens subventioner
Regeringen presenterade ett första krispaket i februari på 1 miljard kronor. Där omfattades fjäderfä- och grissektorn samt växthusföretagen. Det andra krispaketet som nu läggs fram av regeringen omfattar 2 miljarder kronor till jordbruket och ett stöd på 40 miljoner kronor till yrkesfisket. Den största andelen av stödet till jordbruket tillfaller animaliesektorn och mer specifikt sektorerna fjäderfä, gris, mjölk och nötkött, samt får och get.
Djurens Rätt tycker att det är viktigt att Sverige anpassar sig efter EU:s farm2fork-strategi där både klimat och djurvälfärd tas i beaktande. Subventionerna som nu delas ut är helt utan motprestation för högre djurvälfärd. Omställningen till mer växtbaserat prioriteras också helt bort av regeringen och Centerpartiet. Genom att hålla en bransch som inte klarar sig själv under armarna, och som dessutom är dålig för djuren och klimatet, tenderar problem att cementeras.
– Vad som skulle behöva få mer fokus i sammanhanget, utöver att rädda jobb och trygga livsmedelsförsörjningen, är att påskynda omställningen till mer växtbaserat. Detta för att trygga Sveriges matförsörjning och samtidigt säkerställa minimerad klimatpåverkan, tryggad folkhälsa och möjligheten att upprätthålla ett gott djurskydd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Den svenska regeringen har ambitionen att Sverige ska vara världsledande i arbetet med att motverka den globala uppvärmningen. Sverige är förvisso bland de bästa i världen när det gäller att uppfylla FN:s hållbarhetsmål, men brister beträffande de mål som har anknytning till livsmedel. (1)
Det är inte rimligt att lyfta animalieproduktion som en lösning i en tid när världen fortfarande lider svårt i sviterna av en pandemi och när FN:s klimatpanel IPCC dessutom lyfter förekomsten av zoonoser på fler platser i världen som en säkerställd effekt av klimatförändringarna. En färsk rapport (2) framtagen av FN:s Mat- och jordbruksorganisation (FAO) lyfter fram att 90% av jordbruksstöden globalt ges till miljö- och klimatskadlig matproduktion och bidrar till ohälsosamma matvanor, i motsatt riktning mot målsättningarna i Parisavtalet. Stöden till animalieproduktion i länder som liksom Sverige har hög köttkonsumtion får hård kritik i rapporten.
Källor
1. Wood, A. et al. (2019) Nordic food systems for improved health and sustainability – Baseline assessment to inform transformation. Stockholm Resilience Centre Report.
2. FAO, UNDP and UNEP. 2021. A multi-billion-dollar opportunity – Repurposing agricultural support to transform food systems. Rome, FAO.
