Redan år 1962 skrev den amerikanska biologen Rachel Carson boken Tyst Vår som handlade om hur bekämpningsmedel bidrog till att fåglar och insekter dog. Hon varnade för att våren skulle bli helt tyst, helt utan fågelkvitter och insektssurr, om vi fortsatte den oroväckande utvecklingen i livsmedelsproduktionen. Men bekämpningsmedel var inte den enda anledningen till att våren tystnade. Samtidigt började djuren stängas in i djurfabriker. Syns du inte, finns du inte? Kycklingindustrin vill gärna tro det. När Aftonbladet åker till den fabrik där de senaste skandalbilderna är tagna blir de inte ens insläppta.
Två år efter Tyst Vår skrev djurskyddspionjären Ruth Harrison boken Animal Machines om djurfabrikernas uppkomst och hur djur allt mer började ses som maskiner, snarare än kännande varelser. Det var många som tidigt varnade för djurfabrikernas framfart, hur de blev större och större samtidigt som köttet blev billigare och billigare. Men det var få som lyssnade. Deras röster tystades då, men idag vet vi att de hade rätt. Tänk om vi hade lyssnat, så mycket lidande vi hade kunnat förhindra.
Men för de enorma vinstdrivande företag som växte fram räckte det inte med att föda upp och döda fler djur, varje djur skulle med alla medel möjliga ge mer klirr i kassan. För att få mer kött från varje enskilt djur började man avla hårdare, framförallt på kycklingar. Idag växer turbokycklingarna så fort att de får ont och knappt kan stå på sina egna ben. Naturligt, tycker branschen. Djuren får inte leva innan de dör, de bara existerar, skrev Ruth Harrison.
Det är inte bara köttet som blivit billigare, djurens liv har också sjunkit i värde. En nollvision mot döda och skadade kycklingar är omöjlig, förklarar branschen. På tio år görs bara tre kontroller på den aktuella kycklingfabriken, det anses vara många av Länsstyrelsen själva. Kontroller är dyra. Djurens liv är billiga.
År 2019 rapporterade The Economist att antalet kycklingar i djurfabriker världen över nu är fler än om du räknar alla andra fåglar på planeten tillsammans. Samtidigt som antalet instängda turbokycklingar ökar, så fortsätter de vilda fåglarna att minska i antal. Snart är inte bara våren tyst, utan hela året. Men vi som står på djurens sida får aldrig tystna.
Djurens Rätt har under året gjort över femtio anmälningar om brott i djurfabrikerna och nu måste rättsväsendet se till att de lagar som ska skydda djur inte bara är tomma ord. Vi kommer att fortsätta informera politiker, näringsliv och konsumenter om hur verkligheten ser ut i djurfabrikerna. Vi kommer aldrig att tystna och vi kommer alltid att stå på djurens sida. Jag hoppas att du vill stå med oss. För djurens skull.