Läs de senaste nyheterna om organisationen

Det har varit ett år av internationell turbulens. Tidigt i våras blev Rysslands invasion av Ukraina ett faktum och utan att blinka började civilsamhället organisera sig för att ge både människor och djur det skydd och den hjälp som behövdes. Djurens Rätt startade en insamling som snabbt nådde upp i hundratusentals kronor som förmedlades till behövande verksamheter som fokuserade på att hjälpa djuren. Jag är otroligt glad att vi bidragit med vad vi kunnat och framförallt är jag imponerad över det arbete som eldsjälar utför på plats i och kring Ukraina utfört för att hjälpa några av de mest försvarslösa i ett hänsynslöst krig.

Arbetet för djuren har fortsatt med förnyad energi även på hemmaplan. Genom att kartlägga de fyra största kycklingfabrikerna i Sverige kunde vi visa att det pågår ett systematiskt djurplågeri. På hela 60 % av de 300 genomförda kontrollerna upptäcktes brister och då finns det samtidigt ett väsentligt mörkertal. Vi har under året också polisanmält ett 50-tal brott mot djur och nu behöver rättsväsendet visa att de tar djurskyddslagen på allvar.

Under våren sändes vår animerade kortfilm om turbokycklingarnas liv och död både som bioreklam och som annons på olika digitala plattformar, vilket väckte stor uppmärksamhet. Filmen vann flera prestigefulla priser och fick positiv respons från miljontals biobesökare. Denna satsning hade inte varit möjlig utan alla djurvänner som bidrog till vår insamling. Det är verkligen tillsammans vi gör skillnad.

Företagen har fortsatt visa framfötterna för ett starkare djurskydd genom att börja arbeta med European Chicken Commitment. Dessutom har vår företagsdialog lett till att två stora restaurangkedjor antagit mål om en halverad köttkonsumtion och att en ny livsmedelskedja tar täten som Sveriges vegovänligaste.

I maj lanserade Djurens Rätt, tillsammans med våra systerorganisationer i Europa, medborgarinitiativet Fur Free Europe som ska se till att vi får ett slut på pälsdjursfarmning och pälsförsäljning i hela Europa. Under tiden har minkfarmerna i Sverige minskat till drygt 20 stycken, vilket innebär att väldigt många färre djur behöver sätta livet till. Under 2023 arbetar vi vidare med att förpassa päls till historieböckerna.

Under årets första halva fattades två viktiga beslut i riksdagen efter decennier av arbete från Djurens Rätt. Det ena innebär att grovt djurplågeribrott nu införs i brottsbalken och det andra att det blir lag på ID-märkning och registrering av katter. Resten av det politiska året präglades av valet, där vi granskade både vad riksdagspartierna gjort och vad de vill göra framöver. Tyvärr fick djuren ingen större plats i valrörelsen och det blev till slut inte heller någon djurskyddsminister i regeringen, trots att över 35 000 skrev under vår kampanj. Däremot öppnades många dörrar för att skapa ett partiöverskridande djurskyddsnätverk som ska ge djuren en röst i politiken framöver.

Det här året har varit turbulent och präglats av kriget i Ukraina och dess globala konsekvenser. Men det har också varit ett år där Djurens Rätt tydligt satt ner foten mot djurplågeriet i djurfabrikerna. Nu är det upp till rättsväsendet att agera och visa att den lagskärpning riksdagen röstade igenom i våras inte bara är tomma ord. Djurens Rätts arbete är möjligt för att vi är många som vill se förändring. Ju fler vi är, ju starkare röst för djuren.

Redan år 1962 skrev den amerikanska biologen Rachel Carson boken Tyst Vår som handlade om hur bekämpningsmedel bidrog till att fåglar och insekter dog. Hon varnade för att våren skulle bli helt tyst, helt utan fågelkvitter och insektssurr, om vi fortsatte den oroväckande utvecklingen i livsmedelsproduktionen. Men bekämpningsmedel var inte den enda anledningen till att våren tystnade. Samtidigt började djuren stängas in i djurfabriker. Syns du inte, finns du inte? Kycklingindustrin vill gärna tro det. När Aftonbladet åker till den fabrik där de senaste skandalbilderna är tagna blir de inte ens insläppta.

Två år efter Tyst Vår skrev djurskyddspionjären Ruth Harrison boken Animal Machines om djurfabrikernas uppkomst och hur djur allt mer började ses som maskiner, snarare än kännande varelser. Det var många som tidigt varnade för djurfabrikernas framfart, hur de blev större och större samtidigt som köttet blev billigare och billigare. Men det var få som lyssnade. Deras röster tystades då, men idag vet vi att de hade rätt. Tänk om vi hade lyssnat, så mycket lidande vi hade kunnat förhindra.

Men för de enorma vinstdrivande företag som växte fram räckte det inte med att föda upp och döda fler djur, varje djur skulle med alla medel möjliga ge mer klirr i kassan. För att få mer kött från varje enskilt djur började man avla hårdare, framförallt på kycklingar. Idag växer turbokycklingarna så fort att de får ont och knappt kan stå på sina egna ben. Naturligt, tycker branschen. Djuren får inte leva innan de dör, de bara existerar, skrev Ruth Harrison.

Det är inte bara köttet som blivit billigare, djurens liv har också sjunkit i värde. En nollvision mot döda och skadade kycklingar är omöjlig, förklarar branschen. På tio år görs bara tre kontroller på den aktuella kycklingfabriken, det anses vara många av Länsstyrelsen själva. Kontroller är dyra. Djurens liv är billiga.

År 2019 rapporterade The Economist att antalet kycklingar i djurfabriker världen över nu är fler än om du räknar alla andra fåglar på planeten tillsammans. Samtidigt som antalet instängda turbokycklingar ökar, så fortsätter de vilda fåglarna att minska i antal. Snart är inte bara våren tyst, utan hela året. Men vi som står på djurens sida får aldrig tystna.

Djurens Rätt har under året gjort över femtio anmälningar om brott i djurfabrikerna och nu måste rättsväsendet se till att de lagar som ska skydda djur inte bara är tomma ord. Vi kommer att fortsätta informera politiker, näringsliv och konsumenter om hur verkligheten ser ut i djurfabrikerna. Vi kommer aldrig att tystna och vi kommer alltid att stå på djurens sida. Jag hoppas att du vill stå med oss. För djurens skull.

1882 bildas Djurens Rätt på Stockholms slott under namnet Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet.

1944 får Sverige sin första djurskyddslag. Beslutet innebär att djuren för första gången har rättigheter.

1979 införs en ny lag kring djurförsök. Privatägda eller hemlösa sällskapsdjur får inte längre säljas till djurförsök.



1988 får djur rätt till sina naturliga beteenden. Djurskyddslagen uppdateras och kor får rätt till att komma ut på bete under sommaren.

1993 stoppas importen av vildfångade apor till djurförsök i Sverige. Från och med 1998 ska alla djurförsök godkännas av en djurförsöksetisk nämnd.

2001 avvecklas rävfarmning i Sverige. Nu hoppas vi att vi även kan få ett slut på minkfarmningen genom initiativet Fur Free Europe.

2013 förbjuder EU djurtestad kosmetika efter 30 års arbete av Djurens Rätt och andra organisationer.

2016 finns det inte längre elefanter på svenska cirkusar. Djurens Rätt lämnar 155 000 namnunderskrifter till regeringen för ett förbud.

2021 blir alla livsmedelskedjor buräggsfria. Kampanjen End the Cage Age går i mål och EU beslutar att fasa ut alla burar i EU.

2022 tas brott mot djur på större allvar. Brottet grovt djurplågeri införs i brottsbalken och kameraövervakning på slakterier utreds.

Vill du veta mer?

• Läs om fler framgångar vi åstadkommit för djuren genom åren.
• Läs mer om Djurens Rätts historia.
• Lyssna på jubileumsavsnittet av Djurens Rätts podcast På djurens sida!

När

Fredag den 7 oktober klockan 17:00 - 19:00.

Var

Djurens Rätts kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Om

Besök oss för att träffa andra medlemmar i Djurens Rätt, lyssna på födelsedagstal med viktiga historiska tillbakablickar, gå tipspromenad och shoppa djurvänliga produkter i vår shop. Alla medlemmar får 20 % rabatt på sortimentet under kvällen.

Anmälan är stängd

Därför har Djurens Rätt, precis som tidigare vallår, granskat partiernas arbete och ställningstagande i djurskyddsfrågor för att underlätta för dig som väljare. Vi vet att vi är många som bryr oss om de här frågorna även om det sällan får utrymme i media.



Jag blev både positivt överraskad och besviken över resultatet av vår granskning. Ett parti har antagit ett ambitiöst djurpolitiskt program medan ett annat till och med hamnar på minus eftersom de verkat för försämringar av djurskyddet under mandatperioden.



Vad jag också slås av är att många av partierna och dess företrädare är i ofas med sina väljare. Endast 3 av 8 riksdagspartier svarar att de under nästa mandatperiod kommer verka för en avveckling av pälsdjursfarmning, medan 8 av 10 väljare vill se farmerna avvecklade. I brist på intresse i riksdagen vänder vi nu oss till EU med medborgarinitiativet Fur Free Europe, du har väl skrivit under för pälsdjuren?



Mer glädjande är dock att samtliga riksdagspartier har agerat för minskad användning av djurförsök under åren som gått, om än i olika utsträckning. De flesta svarade också att de kommande mandatperiod ska verka för att Sverige ska anta en handlingsplan för utfasning av djurförsök och för ökade statliga anslag till alternativa metoder. Kanske är det i denna fråga det kommer röra på sig mest under kommande mandatperiod? Det vore verkligen på tiden.



Vad som också vore på tiden är att politiker skrotar de undvikande försvarstalen om att inte vilja påverka vad människor äter. Det säger sig själv att det inte går att påstå att man är neutral i frågan om vad folk ställer på middagsbordet när det samtidigt pumpas in miljontals kronor i subventioner till djurfabrikerna. Rättvisa konkurrensvillkor är det minsta vi kan begära för den växtbaserade sektorn, det håller dessutom 6 av 10 svenskar med om. För att bygga en hållbar värld där djur respekteras som kännande individer så måste fler välja vego och djurfabrikerna behöver monteras ned.



Politikerna har makten att förändra livet för miljontals djur. Med vår granskning hoppas vi kunna hjälpa dig som bryr dig om djur att få en tydligare bild av var partierna står. Politikerna har makten att besluta, men du har makten att välja dem. När jag röstar i september så gör jag det för djuren.



Ta del av Djurens Rätts partigranskning inför valet här.

Djurens Rätt Umeå

Läs mer och anmäl dig via länken.

Djurens Rätt Stockholm

Läs mer och anmäl dig via länken.

Djurens Rätt Uppsala-Knivsta

Läs mer och anmäl dig via länken.

Djurens Rätt Helsingborg-Höganäs

Läs mer och anmäl dig via länken.

När bokförlaget Trinambai hörde av sig till Djurens Rätt fanns det en bok på generalsekreterare Benny Anderssons önskelista över djurrättslitteratur som bör översättas till svenska. Nämligen “How to Create a Vegan World - a pragmatic approach” av Tobias Leenaert.



Nu har önskan blivit verklighet och “Så skapar vi en vegansk värld - ett pragmatiskt förhållningssätt” finns nu att köpa exklusivt i Djurens Rätts webbshop. Genom att översätta boken till svenska tillgängliggörs bokens budskap till en bredare publik här i Sverige.



– Det boken förmedlar är i många avseenden något vi i Djurens Rätt kan känna igen oss i. Att vi måste se till effekten först och främst, hur vi gör skillnad för de som är flest och har det sämst. Att ha en tydlig moralisk kompass, samtidigt som vi kan vara pragmatiska när det krävs och att vara tydliga med att det inte nödvändigtvis är allt eller inget i alla lägen, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har under processens gång hjälpt Trinambai med tankar kring en del formuleringar från engelska till svenska, men också gått in ekonomiskt för att säkra utgivningen. Benny Andersson har även skrivit förord till den svenska utgåvan.

– Boken har ett viktigt budskap i en tid när vi mer än någonsin måste ställa om från ett samhälle som bygger på djurfabriker och slentrianmässig animaliekonsumtion, till en värld där djur respekteras som kännande individer. Vi behöver skapa en vegansk värld. För att ta oss dit behöver vi inspiration och verktyg för att i ett första skede halvera köttkonsumtionen till 2030, avslutar Benny Andersson.

Boken “Så skapar vi en vegansk värld” hittar du i Djurens Rätts webbshop och inom kort även hos de svenska bokhandlarna.

Historiskt beslut i EU-parlamentet

Två stora händelser under 2021 blev startskottet för att utfasning av djurförsöken började tas på allvar. För det första fick Sveriges 3R-center i uppdrag att kartlägga konkreta åtgärder för att minska djurförsöken så långt som möjligt, något Djurens Rätt föreslagit. För det andra enades EU-parlamentet om att det behövs en handlingsplan för utfasning av djurförsöken. Det här var året då frågan om strategier för utfasning av djurförsöken slutade vara ett avlägset mål som ingen varit ansvarig för att uppnå och året då politikerna började äga frågan.



Djurens Rätt har arbetat hårt för förändring när det gäller djurförsök, bland annat med kampanjen Act4LabAnimals där vi uppmanat EU:s ledare att göra mer för att nå målet om att ersätta alla försök på levande djur i EU. Omkring 58 000 personer skrev under Djurens Rätts namninsamling i Sverige och över 150 forskare ställde sig bakom våra förslag. I september fattade sedan EU-parlamentet äntligen ett beslut om att ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för utfasning av djurförsöken.

Andelen hönor i bur fortsätter minska

Djurens Rätt har under lång tid framgångsrikt arbetat för att hönor ska slippa leva i burar genom att få konsumenter och företag att välja bort burarna. År 2008, när Djurens Rätt inledde sin företagspåverkan hölls mer än två miljoner hönor i den svenska äggindustrin i burar. I slutet av 2021 ligger siffran på 304 500 hönor. En minskning med ungefär 223 000 hönor jämfört med 2020. Andelen hönor i bur är nu nere på 3,5 %. Motsvarande siffra 2008 låg på 39,4 %.

Alla svenska livsmedelskedjor är buräggsfria

Under årens lopp har kedja efter kedja tagit ställning för hönorna och till slut stod ICA ensam kvar. År 2020 inledde därför Djurens Rätt en riktad konsumentupplysningskampanj om att kedjan behövde agera för de hönor som fortfarande sitter i burar. I april 2021 kom beskedet från ICA att de avråder sina handlare från att köpa in ägg från hönor i burar. Trots att ICA:s avrådan inte kan likställas med en tydlig företagspolicy, så är bedömningen att det utifrån marknaden i stort blir svårt för enskilda ICA-handlare att köpa in burägg i framtiden. Tretton års arbete avslutades därmed och alla svenska livsmedelskedjor är nu fria från burägg!

Burförbud på gång i hela EU

Under året har Djurens Rätt arbetat intensivt med medborgarinitiativet End the Cage Age, ett initiativ som Djurens Rätt samlat nära 50 000 underskrifter till från Sverige. I juni 2021 nåddes en historisk milstolpe när EU-kommissionen meddelade att de går vidare med initiativet utifrån målet att samtliga burar inom livsmedelsindustrin ska fasas ut i hela EU. Detta föregicks bland annat av att Djurens Rätt skickade en skrivelse till Sveriges kommissionär samt till relevanta tjänstemän, tillsammans med en lång rad andra insatser under våren.

Sveriges kommuner reagerar mot Kronfågel

I samband med Aftonbladets granskning av Kronfågels kycklingfabrik i maj fick många upp ögonen för de missförhållanden som sker i djurfabrikerna. Djurens Rätt har under flera år arbetat konsekvent med att lyfta kycklingarnas situation och 2021 är inget undantag. I samband med att skandalen blossade upp kontaktade Djurens Rätt kostcheferna i landets större kommuner för att informera dem om händelserna och be dem bojkotta produkter från Kronfågel, vilket samtliga kommuner som kontaktades beslutade att göra. Djurens Rätts samtal till kommunerna satte bollen i rullning och gjorde så att många kommuner fattade motsvarande beslut; enligt Aftonbladet var det totalt 90 kommuner som stoppade inköpen från Kronfågel.

Djurens Rätt får många företag att sluta med turbokycklingar

Under 2021 släpptes tre företagsrapporter där företag rankas efter deras arbete för djuren med fokus på kycklingar och European Chicken Commitment (ECC). I januari 2021 släpptes Djurens Rätts första företagsrapport som granskade matkasseföretag på den svenska marknaden. Rapporten konstaterade att flera av matkassarna arbetade med ECC, men att marknadsledande Linas Matkasse dessvärre inte gjorde det. Djurens Rätt inledde en konsumentupplysningskampanj i början av 2021 för att få Linas Matkasse att anta ECC. Engagemanget var stort och fler än 12 000 personer skrev under Djurens Rätts upprop. Efter att Djurens Rätt informerat allmänheten om Linas Matkasses brist på ansvarstagande valde företaget under våren att även de börja arbeta utifrån ECC-kriterierna. 107 dagar av intensiv konsumentupplysning var till ända.

Djurens Rätt har genom effektivt påverkansarbete bidragit till att fler än 100 nya företag valt att jobba med ECC under 2021. Totalt har nu nästan 300 företag valt att arbeta med kriterierna vilket kommer förbättra livet för miljontals kycklingar världen över. Bara i Sverige har företagen som arbetar med ECC ökat med över 40 % under året som gått, och siffran tickar stadigt uppåt. ECC är på god väg att bli branschens nya miniminivå.

För mer detaljerad information om Djurens Rätts arbete:

Läs Djurens Rätts verksamhetsberättelse för 2021 här.

Vet du någon som är volontär i Djurens Rätt och som utstrålar den kraft och energi som behövs för att göra skillnad för djuren? En person som speglar Djurens Rätts värdeord: medkänsla, engagemang, professionalism och kunskap. Då bör du nominera hen till att ta emot priset som årets Djurrättare!

Priset tilldelas en volontär som uppvisar ett brinnande engagemang och har den kraft och energi som behövs för att göra skillnad för djuren.

– Utan våra fantastiska volontärer hade vi inte befunnit oss där vi är idag, det är tillsammans vi kan skapa störst skillnad för djuren. Därför är detta priset så otroligt viktigt, för att ge tillbaka och uppmärksamma en volontär som alltid ger det lilla extra, säger Johanna Sandström, volontärsamordnare hos Djurens Rätt.



Nominera din Djurrättare genom att fylla i formuläret nedan med namn på personen och en kort motivering senast den 14/3.



Klicka här för att komma till formuläret



Priset delas ut på Djurens Rätts rikskonferens den 2-3 april i Göteborg.