Djurens Rätt kritiserar regeringens förslag om virtuella stängsel

För ett år sedan presenterades den statliga utredningen “Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd” som Ulf Kristerssons regering hade tillsatt med uppdrag att “undersöka möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.” 

Utredningens förslag fick stark kritik från flera tunga instanser, däribland Djurens Rätt, Sveriges lantbruksuniversitet och Jordbruksverket – regeringens egen expertmyndighet på området. Slopat beteskrav för kor är det förslag som har fått allra mest uppmärksamhet, till stor del tack vare kampanjen Jag vill beta som Djurens Rätt startade tillsammans med andra djurskydds- och miljöorganisationer. Det finns också flera andra förslag i utredningen som skulle innebära negativa konsekvenser för djuren om de blir verklighet, vilket Djurens Rätt skrev om i sitt remissvar till regeringen tidigare i våras.  

Ett av förslagen är att tillåta virtuella stängsel, vilket regeringen nu har valt att gå vidare med. För det krävs en ändring i djurskyddsförordningen, eftersom den förbjuder användning av utrustning som ger djur elektriska stötar, med undantag av elstängsel. Ändringen, som innebär att tillåta ny teknik, måste först anmälas till EU-kommissionen. Djurens Rätt har därför lämnat in en kommentar, en så kallas “contribution”, till EU-kommissionen med en stark avrådan, då det saknas vetenskapligt underlag för att kunna konstatera att virtuella stängsel kan användas utan risk för försämrat djurskydd och djurvälfärd.  

— Regeringen kan omöjligt tala om “gott djurskydd” och samtidigt tillåta bygget av ett system som syftar till att aktivt orsaka djur stress. Nya tekniska lösningar kan vara bra för djurens välfärd, såsom metoder för könsbestämning av ägg för att skona tuppkycklingar i äggfabrikerna, men att tillåta virtuella stängsel är varken vetenskapligt grundat eller förenligt med den svenska djurskyddslagen och EU:s djurskyddsdirektiv, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt. 

Vad är virtuella stängsel?  

Virtuella stängsel innebär att djuren hålls utomhus utan fysiska staket. I stället förses djuren med halsband som kopplas upp med GPS, och hagens yttre gränser ritas upp i en app. När ett djur närmar sig en virtuell gräns, en osynlig gräns för djuren, kommer ett antal varningssignaler. Fortsätter djuret till gränsen ger halsbandet en eller flera elektriska stötar. Det är en relativt ny teknik som börjat användas i ett fåtal länder, däribland Australien, Irland och Norge.  

Forskning om virtuella stängsel visar att de för med sig välfärdsrisker för djuren. Studier visar bland annat att det finns en stor individuell variation i hur snabbt olika djur lär sig att associera en ljudsignal med en efterföljande elstöt. Det innebär att vissa djur riskerar att utsättas för många elstötar. I en nyligen publicerad debattartikel påminner en rad forskare inom djurskydd och djurvälfärd om att svensk djurskyddslagstiftning gäller på individnivå. Vilket innebär att det inte räcker att de flesta djur lär sig att känna igen signalerna för att kunna hävda ett bibehållet djurskydd. 

I kommentaren till EU-kommissionen pekar Djurens Rätt på flera risker för djuren:  

• Förhöjda stressnivåer hos individuella djur på grund av bristande anpassning till eller acceptans för virtuella stängsel.  
• Skavsår från halsbanden.  
• Tekniska problem med halsbanden och GPS-systemet som kan leda till många elstötar.  
• Virtuella stängsel skyddar inte djuren mot rovdjursangrepp.