Folkilskan, djurskyddskontrollerna och politikernas tystnad. I Tidningen Djurens Rätt får reda på hur det gick det med bilderna inifrån de svenska grisfabrikerna.
Om du händelsevis stod på en tunnelbaneperrong i Stockholm i december så krockade två världar framför dina ögon. Den ena reklamskärmen visade en närbild på Scans färdigkokta julskinka med sloganen En godare jul och det runda blågula sigillet Kött från Sverige. På nästa reklamskärm fick du i stället ögonkontakt med en gris i en svensk djurfabrik. Ovanför tågspåren fanns ett bildpanorama med unga grisar täckta i varandras intorkade avföring.
Allmänhetens reaktioner på Djurens Rätts bilder inifrån grisfabrikerna? De lät bland annat så här:
Fy fan för denna djurtortyr.
Man skäms över att vara människa.
Helvetet på jorden.
Kan inte förstå att detta är lagligt i Sverige.
Tänk om vi hade gjort så mot hundar.
Du kan också ha sett en glimt ur grisarnas vardag på brickborden på SJ:s tåg, på torg i storstäderna, i väntan på bussen runt om i Sverige och som reklamklipp i sociala medier-skrollandet.
Riksordförande Tina Hogevik är nöjd över att Djurens Rätt kunde sticka ut hakan samtidigt som julskinka och prinskorv marknadsförs som mest.
– Djurfabrikerna sitter på så mycket mer monetära resurser än vad vi gör. Djurens Rätt får inte statliga bidrag, utan det är tack vare stödet från medlemmar och gåvogivare som vi kunnat visa upp djurens verklighet och konkurrera om utrymmet på centrala platser i julruschen. Där folk normalt bara möts av en oproblematiserad bild av animalier, så fick man i jul också se vem som betalar priset, säger Tina Hogevik.
Denna text är ett utdrag ur en artikel publicerad i Tidningen Djurens Rätt – Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Läs hela texten i nummer 1/2026 som utkom 6 mars.
Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!