Kartläggning visar: Systematiskt djurplågeri i Sveriges kycklingfabriker

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de län där de fyra största kycklingföretagen finns, har Djurens Rätt kartlagt de brister som fanns under 2021. Förutom det som media har rapporterat om gällande omfattande problem med bedövningen av kycklingar hos Kronfågel, har samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transport och frätskador från avföring. 



– Det som sker på kycklingslakterierna är ett systematiskt djurplågeri! Det är skandalöst att de får fortsätta sin verksamhet med så här stora brister i djurskyddet. Slakttakten måste minska, och myndigheterna måste ha bättre verktyg att kunna stoppa plågsam slakt som drabbar miljontals djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Vingskador och huvudklämningar

Den vanligaste djurskyddsbristen för kycklingar som rapporterades från Livsmedelsverket var klämda huvuden och vingar. Samtliga företag som Djurens Rätt granskat hade flera fall av klämningar i transportburar under 2021. Det tyder på ett stort lidande då kycklingarna suttit fast i en kroppsdel under hela transporttiden. De flesta kycklingar som klämde sitt huvud i en transportbur hann dö under transporten, medan samtliga vingklämningar har inneburit ett lidande fram till kycklingens död på slakteriet. Men i ett fall på Guldfågelns slakteri hade en kyckling klämt huvudet och överlevt under hela transporttiden.

  “...den 06 maj 2021 upptäcktes av officiell veterinär en fågel som fått huvud klämt i en transportbehållare. Företaget informerades och fågeln lossades och avlivades omedelbart.”

Guldfågeln 6 maj 2021, Livsmedelsverket

Djurens Rätts etolog Anna Harenius bedömer att det lidande kycklingar utsätts för är både utbrett och väldigt plågsamt.



– Jag vet ju sedan innan hur illa kycklingarna far i djurfabrikerna men blev ändå chockad över vad vår granskning visat. Att ett såhär systematiskt och dokumenterat lidande inte lett till större förändringar är under all kritik, säger Anna Harenius.

Brister uppdelat per kycklingfabrik 2021

• Kronfågel AB har under året främst haft problem med att kycklingar skållats levande på slakteriet, men också bristande hantering efter transport då kycklingar har rymt samt tillfällen med mycket hög dödlighet innan slakt. Av över 150 kontroller hade 115 brister (74 %). Kronfågel har det största slakteriet i Sverige där det slaktas ungefär 55 miljoner kycklingar per år, vilket innebär två kycklingar per sekund.
  
   
• Guldfågeln AB, och företaget Torsåsens Fågelprodukter som levererar kött under varumärket Guldfågeln, har under året främst haft stora problem med hög dödlighet under transporter och frätskador. Vid ett tillfälle hade en transportbur gått sönder och kycklingar ramlat ner mot sin död. Vid två andra tillfällen har kycklingar med uppskrapad hud upptäckts i transportburar, och vid ett annat tillfälle “kasserades” en stor andel av kycklingarna eftersom de hade s.k. gödselbränna – frätskador av gödsel på kroppen. 55 av 100 kontroller uppvisade brister (55 %). Guldfågeln slaktar näst flest kycklingar i Sverige, ungefär 40 miljoner per år. 
  
   
• Atria Sverige AB har under året haft liknande problem som Guldfågeln, främst på gårdsnivå som upptäckts under transport eller efter att kycklingarna har dödats. Vid flera tillfällen hade en stor andel av kycklingarna allvarliga frätskador under fötterna. Vid andra tillfällen har dödligheten under transport varit hög på grund av dåliga väderförhållanden i kombination med att turbokycklingar klarar stress väldigt dåligt. Av över 50 kontroller hade 15 stycken brister (27 %). Atria Sverige AB har det tredje största slakteriet för kycklingar i Sverige och säljer kycklingkött under varumärkena Lagerbergs och Lönneberga.

“Enligt min bedömning hade alla slaktkycklingar stas i lever och lungor, gul vätska i hjärtsäck samt blek muskulatur. Diagnos: Kvävdes av syrebrist.”

Kronfågel 18 juni 2021, Livsmedelsverket

En ny miniminivå behövs

Idag accepterar myndigheterna brister där upp till 1 % av kycklingarna dör under transport, trots att det kan handla om hundratals kycklingar. Dessutom beräknas minst 3 % av kycklingarna dö på gården innan transport till slakteriet. Precis som Kronfågel själva uttalat sig om är det omöjligt för kycklingfabriker att nå en nollvision om skador. 

 

“Vid levandedjurs besiktning mitt på dagen 2021-04-19 iakttogs många blöta kycklingar. [...] När djuren förbereddes för bedövning påträffades 1 034 självdöda kycklingar av 7 552 levererade kycklingar.”

Atria Sverige AB, 19 april 2021, Livsmedelsverket

Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån i kycklingindustrin genom bland annat European Chicken Commitment (ECC). ECC är ett antal kriterier för företag att implementera i sina inköpspolicys som kan förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Bland annat ska inte längre snabbväxande turbokycklingar få användas, vilket skulle minska dödligheten både på gård och under transport till slakteriet. 



Parallellt med ECC-arbetet behöver konsumtionen av kycklingar minska, så att antalet djur i fabrikerna blir färre. Med dagens storskaliga uppfödning och slakt av kycklingar är det omöjligt att skydda varje individ från lidande, vilket djurskyddslagen föreskriver.



Se Djurens Rätts film “Världens bästa djurskydd” och läs mer om hur du kan välja bort kycklingkött på vår inspirationssajt Välj Vego.