Ljuspunkter från riksdagens årliga djurskyddsdebatt
Varje vår behandlar riksdagens miljö- och jordbruksutskott de inkomna motioner som rör djurskydd, för att därefter inta kammaren för en debatt på samma tema. Den 4 april var det dags igen, och även om motioner sällan tar sig vidare så vittnar debatten om vilka vindar som blåser. Årets upplaga bjöd på både ljuspunkter och orosmoln.
Engagemanget för djurfrågor är stort hos flertalet ledamöter och likt tidigare år fanns det i motionerna en uppsjö av viktiga yrkanden som hade kunnat innebära fantastiska och nödvändiga förbättringar för djuren. Läs mer om de inlämnade motionerna här.
Tyvärr är det så att motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid sällan får bifall i riksdagen, utan blir i hög grad symboliska ställningstaganden. Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sitter på en majoritet av riksdagens och miljö- och jordbruksutskottets platser, och det är därför inte heller förvånande att utskottet föreslog att avslå i princip alla motioner. Det var också det som blev resultatet vid omröstningen i riksdagen samma eftermiddag.
– Det är frustrerande att år efter år se hur så många bra förslag kastas i papperskorgen när de hade kunnat innebära fantastiska förbättringar för djuren. Men mycket kan hända på ett år. Vid förra årets debatt var inte slutet på svensk minkfarmning inom räckhåll, men det är det nu. Jag hoppas att vi på samma sätt vid nästa års debatt kan prata om hur hönor i bur och uppfödning av turbokycklingar snart är historia, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Bland de drygt 160 behandlade motionerna fanns däremot ett ämne som utskottet slöt upp bakom i år, något som resulterade i en uppmaning till regeringen om att reglerna för småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas, något som utskottet menar skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket.
Något som togs upp återkommande i debatten, utöver Djurens Rätts prioriterade frågor såsom utfasning av turbokycklingar, förbud mot hönor i burar, arbetet mot djurförsök och inrättandet av en djurskyddsmyndighet, var utredningen om konkurrenskraft för livsmedelsproducenter som tillsattes av regeringen i början av förra året. Senast den 30 juni ska utredningen presentera sina slutsatser, vilket potentiellt kan påverka betesrätten för korna i mjölkindustrin negativt.
– Det levereras gott om lovord när partierna får tala fritt om sin djurpolitik, men mellan raderna likställs höjda djurskyddskrav med konkurrensnackdelar och administrativa bördor. Det är oroande. Med försenad lagstiftning på EU-nivå är det viktigare än någonsin att Sverige inte sätter sig i baksätet, vi måste vara ett föredöme, avslutar Camilla Bergvall.
Läs om utskottets betänkande och se debatten här.
Stöd vårt politiska påverkansarbete!
Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.
