Regeringens utredning föreslår: Instängda kor och trånga kycklingfabriker
Den 29 augusti överlämnade utredaren Elisabeth Nilsson sitt betänkande för utredningen “Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd”. Även om förslaget som rör betesrätten med rätta har fått stå i centrum, ger sig utredningen på djurskyddet på en rad andra sätt.
Förra veckan blev debatten om betesrätten högaktuell när regeringens utredning om konkurrenskraft och djurskydd landade i att det bör vara okej att håll kor instängda året runt, förutsatt att korna kan röra sig fritt inomhus. Som en motreaktion till hotet om en inskränkt betesrätt har Djurens Rätt tillsammans med andra organisationer drivit namninsamlingen Jag vill beta, som i skrivande stund är uppe i över 89 000 underskrifter. Dessa ska överlämnas till landsbygdsminister Peter Kullgren inom kort.
- Att frånta kor rätten att beta är ett radikalt förslag som förtjänar den uppmärksamhet som det har fått och mer därtill, men bakom den debatten gömmer sig fler förslag på inskränkningar av djurskyddet som inte får gå obemärkta förbi, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Betesrätten är inte det enda som utredaren ser som ett hinder för stärkt konkurrenskraft. Nedan följer ett urval av utredningens slutsatser som Djurens Rätt är kritiska till.
Fortsatt trånga kycklingfabriker
I Sverige är det idag tillåtet att hålla upp till 25 kycklingar per kvadratmeter i trånga fabriker. Djurens Rätt menar att beläggningsgraden måste minska kraftigt, samtidigt som ett skifte från turbokycklingar till mer långsamväxande och hälsosamma raser måste påbörjas. Utredaren menar tvärtemot detta att det fortsatta arbetet med EU:s nya djurskyddslagstiftning bör understryka att svenska erfarenheter visar att det går att bibehålla ett tillräckligt djurskydd vid högre beläggningsgrader om nivån på utrymmeskravet regleras genom exempelvis kontrollprogram.
Bevarade ensamboxar för kalvar
EU:s nya djurskyddslagstiftning väntas inkludera ett förbud mot att hålla lantbruksdjur i bur i linje med det framgångsrika medborgarinitiativet End the Cage Age som Djurens Rätt var med och drev. Utredningen slår fast att om det skulle bli verklighet är det viktigt att ensamboxar för nyfödda kalvar undantas, någonting som är tillåtet och vanligt i Sverige.
Färre djurskyddsbestämmelser från Jordbruksverket
Att Jordbruksverket får i uppdrag att minska det totala antalet bestämmelser på djurskyddsområdet, samt att införa ökad flexibilitet i djurskyddsföreskrifterna, riskerar att urholka djurskyddet på flertalet områden.
Statliga kreditgarantier till animalieproducenter
Statliga kreditgarantier eller annat finansiellt instrument om 1 miljard kronor föreslås för att erbjuda lån till svenska lantbruksföretagare. Detta för att fler animalieproducenter bland annat ska få möjlighet att låna det kapital som krävs för att utöka produktionen. Djurens Rätt är starkt emot förslaget att främja utvecklingen av fler och större djurfabriker. Det här skulle även vara ännu ett sätt att cementera en orättvis spelplan där animalieproducenter och producenter av växtbaserad mat konkurrerar på olika villkor. Stöden inom livsmedelsproduktionen behöver stötta omställningen till mer växtbaserat, istället för att som nu nästan uteslutande gynna djuruppfödning och foderproduktion till djur.
Skyddsjakt utan tillstånd
Utredaren föreslår att det ska bli tillåtet att bedriva skyddsjakt utan tillstånd från länsstyrelsen för markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt avseende dovhjort, kronhjort och rådjur. Idag är det tillåtet att jaga vildsvin utan tillstånd.
Virtuella elstängsel
Virtuella stängsel är en teknik där betesdjur hägnas in med hjälp av GPS-halsband som avger ljudsignaler och elstötar om djuren går utanför ett definierat område. I dagsläget finns ett generellt förbud mot att styra djur med el, med undantag för elstängsel. Utredaren menar att även virtuella elstängsel borde undantas, någonting som Djurens Rätt är kritiska till. Det behövs mer information om hur det påverkar djuren, och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd har pekat på risker som att vissa individer får många stötar då de har svårt att förstå vad stötarna betyder.
Tveksamhet till EU-gemensam djurskyddsmärkning
En gemensam djurskyddsmärkning väntas bli en del av EU:s nya djurskyddslagstiftning. Djurens Rätt välkomnar initiativet och arbetar för att den ska bli heltäckande och obligatorisk. Konsumenter är beredda att betala för bättre djurskydd, och en gemensam märkning för EU:s 27 medlemsstater skulle vara ett stort steg i rätt riktning. Utredaren uttrycker dock tveksamhet till om en djurskyddsmärkning, beroende på utformning, skulle kunna vara till Sveriges fördel.
- Att orden “starkt djurskydd” ingick i utredningen känns närmast som ett hån. En kraftig nedmontering av svenskt djurskydd påbörjas om regeringen skulle välja att gå vidare med de här förslagen. Det här är allvarligt och inget vi sett motsvarighet till i modern tid, avslutar Camilla Bergvall.
Skriv under för korna!
Tillsammans med andra organisationer driver Djurens Rätt uppropet Jag vill beta. Skriv under namninsamlingen för att bevara beteskravet.
