Svar på tal till Svensk Fågel

Djurens Rätt har begärt ut kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna och gjort en kartläggning av alla rapporterade brister under 2022. Det är offentliga handlingar som alla medborgare har rätt att ta del av.



Svensk Fågel slår ifrån sig kritiken och som grund för detta ser det ut som att de har frågat en enskild handläggare på Livsmedelsverket. Det är inte konstigt att en tjänsteperson på Livsmedelsverket inte har 100 % insyn i vad vi sammanställt eftersom vi begärt ut kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna och gjort en sammantagen kartläggning. Det är däremot anmärkningsvärt att Svensk Fågels försvar är att de inte förstår siffrorna, när detta rimligen inte bör vara någon överraskning för dem då detta är baserat på de offentliga handlingar som finns gällande brister och synpunkter på de slakterier som drivs av deras medlemsföretag.

Det är bekymrande att Svensk Fågel slår ifrån sig den data som finns, istället för att agera självkritiskt och agera för att driva på nödvändiga systemförändringar som krävs. Om de inte är beredda att agera på de brister som rapporteras av myndigheter, vad kan vi då förvänta oss i situationer där sådan kontroll saknas?



–  Vår kartläggning handlar inte bara om siffror. Det handlar om vad kycklingar utsatts för på svenska uppfödningsanläggningar. Det är systematiska brister vi ser varje år som visar på hur mycket mer som behöver göras för att djurskyddslagen ska betyda något i praktiken. Jag är mycket besviken över bristen på handlingskraft hos kycklingföretagen, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Om kartläggningen

I maj 2023 begärde Djurens Rätt ut samtliga kontrollrapporter som gällde kycklingar och djurskydd från Livsmedelsverket och länsstyrelserna för 2022, i de fyra län där de fyra största kycklingsslakterierna ligger – Kronfågel (Södermanland), Atria (Blekinge), Torsåsens fågelprodukter (Halland) och Guldfågeln (Kalmar). Samtidigt efterfrågades det totala antalet kontroller som Livsmedelsverket gjort på slakterierna, eftersom det inte upprättas kontrollrapporter vid varje kontroll.

Under sommaren lästes samtliga kontrollrapporter igenom, kring vilka brister som sågs och antal djur som drabbats på varje företag. Antal kontrollrapporter med brister jämfördes med det totala antalet kontroller (Livsmedelsverket + Länsstyrelsen) för varje företag. Det gav en procentuell andel brister företaget haft under 2022. Exempelvis 85 % för Kronfågels slakteri då 22 av totalt 26 kontroller visat någon typ av brist. Bristerna kan vara kopplade till slakteriet, men de flesta djurskyddsbrister som upptäckts under 2022 var på grund av problem under uppfödning och transport. Det upptäcks inte förrän kycklingarna är döda på slakteriet vilket vi anser är ett systematiskt fel. 

Sammantaget är det över 300 000 kycklingar som utsatts för hantering som Livsmedelsverket eller länsstyrelserna anser kan vara brott mot djurskyddslagen och onödigt lidande. Det är utifrån de 122 kontroller vi tittat på för 2022 på de fyra anläggningarna. 

Alltså har Djurens Rätt granskat antalet kontroller och hur många brister som hittats från båda myndigheterna totalt under 2022. Det är ingen myndighet som gör sådana sammanställningar och beräkningar om andel brist när det gäller kycklingslakterier, vilket är bakgrunden till att Djurens Rätt gör detta. 

Aftonbladet valde att publicera granskningen den 16 oktober, och fick ta del av allt material innan publiceringen. Därefter publicerade vi våra sammanställningar på vår webbplats och i sociala medier. Metoden har tidigare beskrivits närmare i samtliga våra artiklar.

 

Läs mer om sammanställningen:

Ny kartläggning: Det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker fortsätter