Djurens RĂ€tt
djurensratt-se/fokusomrÄden/Kycklingar/Kycklingar_glad_9
Företagsarbete

European Chicken Commitment

För Djurens RÀtts företagsarbete ligger stort fokus pÄ att fÄ livsmedelsföretag att stÀlla högre krav för kycklingarna. Detta görs genom att uppmana dessa aktörer att arbeta enligt European Chicken Commitment (ECC).

Genom ECC sÀger företag bland annat nej till turbokycklingar som vÀxer sÄ snabbt att de fÄr ont och ja till att fler kycklingar ska fÄ vistas utomhus. NÄgra företag som redan valt att stÀlla dessa krav Àr Scandic Hotels, Best Western Hotel Group, Linas Matkasse, Orkla Foods Sverige och DafgÄrds.

European Chicken Commitment (ECC) bestÄr av ett antal vÀlfÀrdskriterier för företag att anvÀnda vid inköp av kyckling. Kriterierna Àr baserade pÄ den senaste forskningen om djurvÀlfÀrd och Àr framtagna av Djurens RÀtt och 27 andra ledande djurrÀtts- och djurskyddsorganisationer i Europa.

I dagslÀget (januari 2024) har ett 60-tal företag med verksamhet i Sverige valt att pÄbörja detta arbete. I Europa stÀller fler Àn 370 företag samma vÀlfÀrdskrav. ECC hÄller dÀrmed pÄ att bli den nya miniminivÄn för kycklingarna. Förutom att sÀga nej till turbokycklingar och ja till mer utevistelse sÄ Ätar sig företagen som jobbar med ECC Àven att Ärligen rapportera om sina framsteg. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda senast Är 2026. 

djurensratt-se/fokusomrÄden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_4
EUROPEAN CHICKEN COMMITMENT

Företag som arbetar med ECC

Ett 60-tal företag i Sverige Àr redan med och gör skillnad genom att arbeta med European Chicken Commitment.

Företag med ECC
djurensratt-se/fokusomrÄden/Kycklingar/Kycklingar_glad_2

Kriterierna i European Chicken Commitment (ECC):
 

  • Följa EU-reglerna 
    Företag som importerar kycklingkött ska se till att Àven det köttet kommer frÄn förhÄllanden som uppfyller all djurskyddslagstiftning i EU, utöver kriterierna i ECC. Det gÀller till exempel specifika krav pÄ luftkvalitet i kycklingstallarna och transporttider.
     
  • BelĂ€ggningsgrad 
    Studier har visat att belĂ€ggningsgraden, hur trĂ„ngt kycklingarna har det, borde minska till Ă„tminstone 30 kg/mÂČ för att reducera förekomsten av sjukdomar och skador.1 Det skulle ocksĂ„ ge kycklingarna mer frihet att röra sig för att kunna bete sig naturligt. 

    I kriteriet ingĂ„r Ă€ven att “thinning” undanbedes. "Thinning", eller delslakt, innebĂ€r att en del av kycklingarna tas ut för slakt tidigare Ă€n de andra. Detta för att producenterna ska kunna ha maximal belĂ€ggningsgrad, trĂ€ngsel, under fler perioder och dĂ€rmed tjĂ€na mer pengar. Det hĂ€r orsakar avsevĂ€rd stress för kycklingarna och risk för smittspridning.2 
     

  • HĂ€lsosammare raser 
    Turbokycklingraserna som anvĂ€nds i dagens kycklinguppfödning Ă€r i sig utsatta för mycket lidande. De Ă€r avlade för att vĂ€xa sĂ„ snabbt att deras ben och inre organ inte hinner med utvecklingen. Det ökar risken för sjukdomar, plötslig död, smĂ€rta och svĂ„righeter att gĂ„ för kycklingarna.3 ECC tillĂ„ter inte sĂ„dan avel, och har bestĂ€mmelser kring vilka hĂ€lsosamma hybrider som fĂ„r anvĂ€ndas, som Ă€r bevisat hĂ€lsosammare Ă€n turbokycklingarna. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r Hubbard Redbro (enbart inomhusbruk), Hubbard Norfolk Black, JA757, JACY57, 787, 957, or 987, Rambler Ranger, Ranger Classic och Ranger Gold godkĂ€nda av organisationen RSPCA för ECC, samt lantraser.
     
  • Ljus 
    Enligt ECC ska det vara minst 50 lux, inkluderat naturligt ljus frÄn exempelvis fönster, i stallarna. Sveriges lagstiftning krÀver bara 20 lux i belysningsstyrka för kycklingar.4 Det Àr inte ljust nog för kycklingarna att se ordentligt. Forskning har visat att kycklingar uppvisar mer skador pÄ bröstet, blir mindre aktiva och drabbas av högre dödlighet nÀr det Àr mörkare Àn 50 lux.5 
     
  • Inredning 
    Kycklingar har ett ursprungligt behov av att sitta högt upp för att vila och att picka i marken för att leta efter föda, och fĂ„r de möjlighet till det förbĂ€ttras deras vĂ€lfĂ€rd.6 ECC menar att kycklingar mĂ„ste fĂ„ tillgĂ„ng till plattformar eller sittpinnar, samt material att picka i – förutom underlaget de gĂ„r pĂ„. Det borde redan vara en sjĂ€lvklarhet i Sverige dĂ€r alla djur enligt lag ska ha möjlighet att bete sig naturligt,7 men gĂ€ller inte för kycklingarna i djurfabriker.
     
  • Gasbedövning 
    I Sverige och i övriga vĂ€rlden Ă€r det lagligt – och vanligt – att kycklingar bedövas genom att hĂ€ngas upp i benen innan deras huvud förs ned i ett elbad. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som orsakar oerhörd stress och risk för skador. Metoden har Ă€ven högre risk att misslyckas vilket leder till att kycklingar skĂ€rs upp eller skĂ„llas vid medvetande.8 Kriterierna i ECC innebĂ€r ett slut pĂ„ att hĂ€nga upp kycklingarna i benen. Detta genom att enbart tillĂ„ta gasbedövning eller andra framtida metoder utan upphĂ€ngning. Det alternativ som Ă€r vanligast idag Ă€r koldioxidbedövning i minst tvĂ„ steg. Det Ă€r inte en perfekt metod, men det minskar lidandet och riskerna.8
     
  • Utevistelse 
    Utevistelse Àr en viktig faktor för att kycklingarna ska kunna bete sig sÄ naturligt som möjligt och fÄ frisk luft.9 DÀrför ska minst 20 % av kycklingarna som företag köper in ha haft möjlighet till utevistelse. Detta Àr ett tillÀggskriterium till ECC i lÀnder med stark opinion för ökad djurvÀlfÀrd, som exempelvis Sverige. Det vore sÄklart Ànnu bÀttre om alla kycklingar fick gÄ ut och dÀrför uppmuntrar Djurens RÀtt företag att gÄ lÀngre Àn minimikravet pÄ 20 %.
     
  • Tredjepartsgranskning 
    För att ECC-policyn ska vara trovÀrdig sÄ behöver företaget Ärligen rapportera offentligt om deras arbete med ECC. Dessutom krÀvs tredjepartsgranskning sÄ att kycklingarna som slaktas verkligen haft det liv och den död som krÀvs för att företaget ska kunna kommunicera att ECC följs.
  1. a. Dozier W.A. m.fl. (2005) Stocking density effects on growth performance and processing yields of heavy broilers. Poultry Science 84(8): 1332–1338.
    b. Estevez I. (2007) Density allowances for broilers: where to set the limits? Poultry Science 86(6): 1265–1272.
    c. Hall A.L. (2001) The effect of stocking density on the welfare and behaviour of broiler chickens reared commercially. Animal Welfare 10 (1): 23–40. 
  2. Frosth S. m.fl. (2020) Identification of Transmission Routes of Campylobacter and On-Farm Measures to Reduce Campylobacter in Chicken. Pathogens 9(5): 363.
  3. a. Rayner A.C. m.fl. (2020) Slow-growing broilers are healthier and express more behavioural indicators of positive welfare. Scientific Reports 10: 15151.
    b. Wilhelmsson S. m.fl. (2019) Welfare Quality¼ assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science 219: 71–79. 
  4. Jordbruksverkets föreskrifter och allmÀnna rÄd (SJVFS 2019:23) om fjÀderfÀ­hÄllning inom lantbruket m.m., saknr L 111. 
  5. Broom D.M. & Fraser A.F. (2015) Chapter 32: The Welfare of Poultry. I: Domestic animal behaviour and welfare. 5th edition. Oxfordshire, UK, CABI. 
  6. a. Bailie C.L., Ball M.E.E. & O'Connell N.E. (2013) Influence of the provision of natural light and straw bales on activity levels and leg health in commercial broiler chickens. Animal 7(4): 618–626.
    b. Lourenço da Silva, M. I. m.fl. (2021) Behaviour and animal welfare indicators of broiler chickens housed in an enriched environment. Plos one 16(9): e0256963.
  7. Djurskyddslag (2018:1192).
  8. EFSA (2019) Slaughter of animals: poultry. Scientific opinion. EFSA Journal 17(11): 5849. 
  9. Ipek A. & Sozcu A. (2017) The effects of access to pasture on growth performance, behavioural patterns, some blood parameters and carcass yield of a slow-growing broiler genotype. Journal of Applied Animal Research 45(1): 464–469.
djurensratt-se/fokusomrÄden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_8
European Chicken Commitment

Uppfyller Svensk FĂ„gel kriterierna i ECC?

Svensk FÄgel menar att de uppfyller 7 av 9 av ECC:s kriterier. Men stÀmmer det?

Svensk FĂ„gel och ECC