3 av 4 svenskar säger nej till turbokycklingar. Gör du? Signera det öppna brevet till kycklingindustrin →

Djurens Rätt
Bild: Shutterstock
Flodkräfta som finns vild i Sverige.
Fiskar och andra vattenlevande djur

Kräftdjur

Att kräftdjur som kräftor, räkor, humrar och krabbor är kännande individer är numera allmänt erkänt bland forskare och andra djurvälfärdsexperter. Ändå behandlas de i hög grad fortfarande som om de saknade förmågan att känna smärta och andra känslor.

Varje år fångas ett ofantligt antal kräftdjur runt om i världen från det vilda och föds upp i djurfabriker. Hur många som det rör sig om vet vi inte eftersom de, precis som fiskarna, mäts i vikt och inte i antal individer.

Så arbetar Djurens Rätt för kräftdjuren

  • Bedriver politiskt påverkansarbete för skärpt djurskyddslagstiftning i Sverige och på EU-nivå
  • Verkar för en stärkt djurskyddslagstiftning för kräftdjur inklusive:
    • ett förbud mot levande kokning av kräftdjur
    • krav på snabb och effektiv bedövning vid slakt, som inte orsakar kräftdjuren smärta eller annat lidande
    • ett slut på transport och försäljning av levande kräftdjur
    • ett slut på stympningar av kräftdjur
    • att kräftdjur som fångats från det vilda ska omfattas av djurskyddslagstiftningen
    • att certifieringar av kräftdjursprodukter ska inkludera relevanta kriterier om djurvälfärd
  • Informerar allmänheten om kräftdjurens situation och om att de är levande, kännande individer med egna intressen och behov
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja vego istället för kräftdjur på tallriken
Kräftdjur

Vilka är kräftdjuren?

Kräftdjur (Crustacea) är en stor och varierad undergrupp inom gruppen leddjur (Arthropoda). Andra undergrupper inom leddjuren är insekter, spindeldjur och mångfotingar. Det finns omkring 70 000 arter av kräftdjur.1 De så kallade tiofotade kräftdjuren (Decapoda) omfattar bland annat humrar, kräftor, krabbor och räkor.

Krabba
Kräftdjur

Kan kräftdjur känna smärta?

Forskning visar att kräftdjur kan känna smärta och uppleva lidande. I de fall forskning saknas bör försiktighetsprincipen tillämpas.

Enligt Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd2 finns det betydande bevis för att tiofotade kräftdjur har förmåga att uppleva smärta och därmed fysiskt lidande.1 De menar, i en rapport från 2023, att leddjur (inklusive kräftdjur) ska betraktas som kännande varelser. Dessutom bör försiktighetsprincipen råda för djurarter och utvecklingsstadier hos leddjur där forskning eller tillräcklig evidens som styrker deras förmåga att uppleva smärta och lidande saknas. Avsaknad av bevis innebär inte att dessa förmågor inte finns.1

I en rapport från 2021, från The London Schools of Economics and Political Science, finns sammanställd forskning om förmåga till lidande och smärta hos kräftdjur och bläckfiskar.3 Över 300 artiklar ligger till grund för genomgången. Rapportförfattarna har tagit fram kriterier för att utvärdera bevis för förmågan till att känna och uppleva smärta hos bland andra tiofotade kräftdjur.

Rapportens slutsatser är att det finns starka belägg för att krabbor har förmåga att känna (“sentience”). Det finns också betydande bevis för förmåga att känna hos kräftor och humrar. Det finns något mindre bevis när det gäller andra tiofotade kräftdjur.3

Rapportförfattarna skriver också att i de fall där det inte är hög eller mycket hög sannolikhet att ett kriterium är uppfyllt, beror det alltid på brist på bevis, snarare än på att det skulle finnas bevis för att djuren inte uppfyller kriteriet. Rapportförfattarna kom fram till rekommendationen att alla bläckfiskar och tiofotade kräftdjur ska betraktas som kännande djur i den brittiska djurskyddslagstiftningen.3

Kräftdjur

Är det acceptabelt att koka levande kräftdjur?

Att döda kräftdjur som kräftor, krabbor, humrar och räkor genom att koka dem när de är vid medvetande är en oacceptabel avlivningsmetod sett ur ett djurskyddsperspektiv. Ändå är det ett av de vanligaste sätten som kräftdjur dödas på.

Vid Institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet arbetar bland andra professor Lynne Sneddon med forskning om kräftdjurens välfärd.

Att koka levande kräftdjur är ett grymt tillagningssätt. Vi skulle inte koka kycklingar eller får levande, men vi tycker det är acceptabelt att göra med skaldjur eftersom det är en tradition.

– Lynne Sneddon till Göteborgs-Posten 2022-08-225

Enligt rekommendationer av Crustacean Compassion ska tiofotade kräftdjur aldrig dödas genom kokning, om de inte först har gjorts medvetslösa genom effektiv bedövning som garanterat håller djuren medvetslösa tills de dör, eller genom effektiv elektrisk bedövning följt av förstörelse av alla nervknutor (ganglier).5

Andra oacceptabla avlivningsmetoder är nedkylning, kroppsdelning, gasning, ”drunkning” i sötvatten och nedsänkning i vatten med hög salthalt.5 Tiofotade kräftdjur bör bedövas med metoder som gör att de omedelbart förlorar medvetandet och medvetandet får inte återkomma. Den bedövningsmetod som rekommenderas är elekrisk bedövning.6 I vissa fall, för små tropiska arter av räkor, kan bedövning genom nedkylning i is eller vatten rekommenderas.6

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) uttryckte redan år 2005 i ett yttrande, att levande kräftdjur som läggs i varmt eller kokande vatten sannolikt orsakas smärta och lidande.7

Förbud mot levande kokning av kräftdjur

Norge, Österrike, Schweiz och Österrike är länder som har förbjudit levande kokning av kräftdjur och ett förbud är på gång i Storbritannien.

Hummer på en båt.
Kräftdjur

Bristande djurskyddslagstiftning

Idag är djurskyddslagstiftningen, både i Sverige och på EU-nivå, mycket bristfällig vad gäller kräftdjuren. En allvarlig lagstiftningsbrist handlar om hur kräftdjuren dödas. De utsätts för metoder som aldrig skulle accepteras för andra djurslag.

Sätten som kräftdjuren fångas, transporteras och hålls innebär ofta allvarligt lidande, liksom stympningar som att klorna bryts av från levande krabbor och att räkors så kallade ögonstjälkar tas bort.

Det saknas fortfarande detaljerad djurskyddslagstiftning för kräftdjur både i Sverige och på EU-nivå. Den svenska djurskyddslagen omfattar alla djur som hålls av människan. I förarbetena till lagen står det att det är djurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande som ska vara vägledande för i vilken grad olika bestämmelser i djurskyddslagen är tillämpliga.8

I sitt yttrande till Jordbruksverket rekommenderade SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd år 2023 att leddjur (inklusive kräftdjur) ska betraktas som kännande varelser och att det vid hållande av dem bör tas hänsyn till djurens artspecifika behov så att de inte hålls på ett sätt som leder till att de riskerar att bli sjuka och skadade, får onormala eller avvikande beteenden eller är förhindrade att uppvisa naturliga beteenden.1

Leddjuren, inklusive kräftdjuren, omfattas inte heller av lagstiftning om djurförsök.

1. SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd (2023) Leddjurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande. Rapporter från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd, 2023:4, Uppsala 2023.

2. Sveriges lantbruksuniversitet. Hemsida: https://www.slu.se/om-slu/organisation/centrumbildningar/nationellt-centrum-for-djurvalfard/vetenskapliga-radet-for-djurskydd/ Sidan besökt 2026-08-17.

3. Birch J. m. fl. (2021) Review of the evidence of sentience in cephalopod molluscs and decapod crustaceans. The London School of Economics and Political Science. London, LSE Enterprise Ltd. https://www.lse.ac.uk/business/consulting/assets/documents/Sentience-in-Cephalopod-Molluscs-and-Decapod-Crustaceans-Final-Report-November-2021.pdf

4. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/forskare-kraftor-kanner-smarta-nar-de-kokas-levande.dc504942-92b9-4225-a283-6c51ac4b16a1

5. Crustacean Compassion. Policy on Slaughter of Decapods. https://www.crustaceancompassion.org/slaughter-policy

6. Crustacean Compassion. Code of Practice for the Welfare of Decapod Crustaceans in the Food Chain: from Capture to Killing. https://www.crustaceancompassion.org/_files/ugd/46ca59_727b0ff028674a9c937b03ec472c91cb.pdf

7. EFSA (2005) Opinion of the Scientific Panel on Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to “Aspects of the biology and welfare of animals used for experimental and other scientific purposes”. The EFSA Journal (2005) 292, 1-46.

8. Jordbruksverket. Hemsida: https://jordbruksverket.se/djur/ovriga-djur/fiskar-kraftdjur-och-blotdjur/fiskar-kraftdjur-och-blotdjur-i-kommersiell-verksamhet/slakt-avlivning-och-hantering-av-doda-djur Sidan besökt 2026-08-17.

Stöd oss

Hjälp arbetet för kräftdjuren

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra kräftdjurens situation i djurfabrikerna.

Bli medlem