I Sverige börjar kycklinguppfödningen med att kycklingarna kläcks i maskiner, vilket innebär att de aldrig får träffa sin mamma eller andra vuxna individer. Efter kläckningen sorteras de döda och skadade kycklingarna ut för avlivning, eftersom de annars riskerar att börja äta på varandra i brist på foder. De överlevande kycklingarna transporteras sedan till stora uppfödningsanläggningar.

Kycklingarna hålls inomhus tillsammans med tiotusentals andra jämnåriga individer, utan annan sysselsättning än att äta och dricka. Den genomsnittliga kycklingfabriken i Sverige har runt 75 000 kycklingar per uppfödningsomgång, vilket är fler än i de flesta andra EU-länder. Cirka 98 % av alla producenter är medlemmar i Svensk Fågel, vilket tillåter en högre trängsel av kycklingar, upp till 25 kycklingar per kvadratmeter. Detta är trängre än vad hönor i bur har det i äggindustrin och liknar förhållandena för kycklingar i andra länder.

Ungefär 98 % av alla kycklingar i Sverige är så kallade turbokycklingar, avlade för att växa snabbt och utveckla stora bröstmuskler för köttproduktion. Den snabba tillväxten leder till att många kycklingar får ont, blir sjuka och dör i förtid, redan innan de når slaktåldern vid 35 dagar. En svensk studie från 2019 visade att det är 30 gånger vanligare med försämrad rörelseförmåga hos turbokycklingar än andra kycklingar, vilket innebär att de har svårt att gå och troligen upplever smärta.

Turbokycklingarnas föräldrar måste bli äldre för att hinna producera befruktade ägg. Dessa föräldrar är avlade för samma snabba tillväxttakt och måste utfodras restriktivt för att undvika samma problem som deras ungar. Detta leder till att de både har problem med rörelsestörningar och upplever hunger i Sverige. Exakt samma blandning av raser används i hela Europa, men Sverige har ett stort avelsföretag som granskades av SVT:s Uppdrag granskning under 2023. Förutom hunger har vattenmängden tidigare begränsats för föräldradjuren för att de inte ska döva hungern med för mycket vatten.

De svenska turbokycklingarna lever i ungefär 35 dagar, eller fem veckor, innan de slaktas. Många kycklingar dör dock innan de når denna ålder, både på gården på grund av sjukdomar, stress och benproblem, och under transport. Årligen dör omkring 150 000 kycklingar under transport i Sverige, vilket är fler än för något annat djurslag. Många vingar och huvuden kläms i de trånga transportlådorna. Kycklingar behöver äta ungefär två gånger per timme, men de får varken tillgång till mat eller vatten under transporten eller på slakteriet.

På slakterierna bedövas kycklingarna antingen med el eller gas. Vid elbedövning hängs kycklingarna upp och ned i fötterna medan de fortfarande är vid fullt medvetande. Detta är mycket obehagligt och smärtsamt för dem, särskilt för de som redan har ont i benen. Hängandes upp och ner förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att bedövas genom en elstöt, vilket allt för ofta misslyckas, innan halsen skärs upp och djuren förblöder till döds.

Omkring hälften av kycklingarna bedövas och dödas istället genom koldioxidgasning på Sveriges största slakteri.

Forskare vid universitetet i Padua, Italien upptäckte att kycklingar kan räkna och göra enkla uträkningar. Nykläckta kycklingar växte upp med fem plastleksaker. När forskarna gömde tre leksaker bakom en skärm och två bakom en annan, närmade sig kycklingarna skärmen med flest leksaker. De testade även kycklingarnas minne och förmåga att addera och subtrahera genom att flytta leksakerna mellan skärmarna. Kycklingarna visade att de kunde räkna genom att förstå hur många objekt som fanns bakom varje skärm och föredrog skärmen med flest objekt. Räkning är en färdighet som ofta förknippas med mer intelligenta djur som schimpanser och hundar. Överraskande nog har kycklingar i vissa räknetester presterat bättre än småbarn.

Kycklingar är skickliga kommunikatörer och använder minst 30 olika ljud för att prata med varandra, varna för fara och dela information om mat. Hönor är mycket beskyddande och tränar sina kycklingar att känna igen mat och rovdjur. Tuppar dansar för att locka hönor och varnar flocken för rovdjur. De håller uppsikt över marken och himlen, ropar ut tecken på fara och kämpar för att skydda flocken.

Precis som människor har kycklingar olika personligheter. Vissa är modiga och kaxiga, medan andra är blyga och försiktiga. Dessa personligheter hjälper dem att skapa en "hackordning" i flocken, som vanligtvis består av cirka 15 fåglar. De mer kaxiga fåglarna visar sin makt genom att picka på undergivna fåglar, jaga bort dem eller stjäla deras mat. Mer undergivna fåglar pickar inte tillbaka utan springer oftare iväg. När en ny fågel ansluter sig till flocken eller lämnar den, måste ordningen bestämmas på nytt. Detta system hjälper till att hålla flocken säker och organiserad.

Kycklingar älskar att hoppa, springa, jaga varandra och leka. Dessa lekar hjälper dem att hålla sig aktiva och stimulerade.

Att sitta på en pinne är också en del av deras naturliga beteenden. Deras vilda anfäder flyger upp på trädgrenar för att kunna vila i säkerhet och skyddar de små kycklingarna under vingarna. Dagens tama kycklingar föredrar fortfarande att vila under sin mammas vingar samt att klättra eller flyga upp till pinnar och grenar för att vila på högre höjd. Detta ger dem en känsla av trygghet och komfort.

Djurens Rätt arbetar med att ge dessa fantastiska djur ett bättre liv. Kycklingarna är de landlevande djur som är flest och har det sämst. De förtjänar så mycket bättre än hur deras liv ser ut idag. För kycklingarnas talan, välj bort dem från tallriken och bidra till Djurens Rätts arbete för kycklingarna.