Djurens Rätt
djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_28
Djur i djurfabrikerna

Kycklingar

Kycklingar är det landlevande djurslag som föds upp och dödas i störst antal i köttindustrin. Den tillväxtinriktade aveln har lett till turbokycklingar som växer så snabbt att de får ont. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar aktivt för att se till att kycklingarna får det bättre och för att dödandet av dem ska minska.

Så här arbetar Djurens Rätt för kycklingarna:

  • Informerar allmänheten om situationen för djuren. Sedan flera år tillbaka driver Djurens Rätt en omfattande kycklingkampanj för att fler ska förstå hur kycklingarna har det i kycklingfabrikerna. Klicka här för att komma till kampanjen.
  • Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar kycklingarna, i Sverige och på EU-nivå.
  • Påverkar företag att anta policys med starkare djurskyddskrav än lagstiftningen kräver, som European Chicken Commitment.
  • Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort kycklingkött.
Kycklingar

De tre största problemen

djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_30

Storskalighet och trängsel

Bara i Sverige dödas över 100 miljoner kycklingar per år. Kycklinguppfödningen är stora anläggningar som rymmer tiotusentals individer. Upp till 25 kycklingar får trängas per kvadratmeter i Sverige, vilket är mindre utrymme per individ än hönorna i bur har.

djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_22

Turbokycklingar

Turbokycklingar, broilers eller slaktkycklingar. Oavsett namn växer de alla så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid. På bara 35 dagar har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från när de kläcktes. Turbokycklingarnas föräldrar ska leva längre och tvingas gå hungriga.

Bild: Shutterstock

Plågsam transport och slakt

De som överlever transporten till slakteriet hängs upp och ner med huvudet ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, innan halsen skärs upp och kycklingarna förblöder till döds. Vissa bedövas istället med koldioxid och gasas ihjäl. Storskaligheten gör att individer riskerar att skållas levande.

Kycklingar

Problemen med kycklingfabriker

Kycklingar växer upp utan sina föräldrar och lever sina fem veckor långa liv instängda i stora anläggningar som kan liknas med fabriker. Där har de ett utrymme att växa på som är mindre än ett A4-papper per kyckling. De förväntas växa 50 gånger sin vikt under sina korta liv.

Storskalighet

Bara i Sverige dödas över 100 miljoner kycklingar per år, varav runt 3 miljoner är så skadade eller i fel storlek att de inte anses ätbara och "kasseras".(1) Den svenska kycklinguppfödningen börjar med att kycklingarna kläcks i maskiner, och de får aldrig träffa sin mamma eller andra vuxna individer. Efter att de kläcks sorteras vanligen de döda och skadade individerna ut för avlivning –  annars börjar de äta på varandra i brist på foder – och sedan transporteras de till stora uppfödningsanläggningar. De hålls då inomhus med tiotusentals lika gamla individer utan annan sysselsättning än mat och vatten.(2)

Den genomsnittliga kycklingfabriken i Sverige har per uppfödningsomgång runt 100 000 kycklingar i flera anläggningar, vilket är mer än i de flesta andra EU-länder.(3) Cirka 98 % av alla producenter är medlemmar i Svensk Fågel som får ha kycklingarna trängre, än andra producenter, upp till 25 kycklingar per kvadratmeter.(4) Det är trängre än vad hönor i bur har det i äggindustrin, och inte någon stor skillnad mot hur kycklingar i andra länder har det.(5)

Turbokycklingar

Ungefär 98 % av alla kycklingar i Sverige är turbokycklingar. De är avlade för att växa snabbt och få stora bröstmuskler för köttproduktion. De växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid, redan innan slaktåldern som normalt är 35 dagar. Enligt en svensk studie från år 2007 hade runt 90 procent av kycklingarna en försämrad rörelseförmåga.(6) Det innebär att majoriteten av kycklingarna hade svårt att gå – och troligen hade ont – på grund av sina tunga kroppar och levnadsförhållanden. De flesta kycklingar får med åldern någon grad av rörelsestörning om de är av en snabbväxande hybrid,(6) så kallad turbokyckling. Turbokycklingarna har idag bättre benhälsa än 2007, men det är mer än 30 gånger vanligare med rörelsestörningar hos sex veckor gamla turbokycklingar än hos andra kycklinghybrider.(7) 

Samtidigt måste turbokycklingarnas föräldrar bli äldre för att hinna producera befruktade ägg. De är avlade för samma snabba tillväxttakt och måste utfodras restriktivt för att de inte ska få lika stora problem som deras ungar. De har därmed både problem med rörelsestörningar och hunger i Sverige, eftersom exakt samma blandning av raser används i hela Europa. Även vattenmängden har tidigare begränsats för dem, för att de inte ska döva hungern med för mycket vatten. Sedan 2023 rekommenderar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) minskad trängsel och ett slut på avel och användning av turbokycklingar.(8)

djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_16

Plågsam transport och slakt

De svenska turbokycklingarna får leva i ungefär 35 dagar, eller fem veckor, innan de dödas.(2) Årligen dör många kycklingar innan de ens nått den låga "slaktfärdiga" åldern. Både på gården av sjukdomar, stress och benproblem, och under transport. Omkring 150 000 kycklingar dör under transport i Sverige varje år, mer än något annat djurslag.(9) 

På slakterierna bedövas kycklingarna antingen med el eller gas. Vid elbedövning hängs kycklingarna upp och ned i fötterna vid fullt medvetande.(10) Det är mycket obehagligt och smärtsamt för dem, särskilt för alla dem som redan hade ont i benen.(11) Hängandes upp och ner förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, vilket alltför ofta misslyckas, innan halsen skärs upp och djuren förblöder till döds.(12)

Omkring hälften av kycklingarna bedövas och dödas istället genom koldioxidgasning, på Sveriges största slakteri.(13)

Mer om bristerna på slakterierna
  1. Jordbruksverket (2024) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2023:12.
  2. Svensk Fågel. Produktionskedjan. 
  3. European Commission (2017) Study on the application of the broilers Directive and development of welfare indicators: Final Report DG SANTE Evaluation Framework Contract Lot 3 (Food Chain).
  4. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. , SJVFS 2022:5, saknr L 111.
  5. Rådets direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar.
  6. Waldenstedt L. (2007) En kartläggning av rörelsestörningar och benhälsostatus hos svenska kycklingar. Slutrapport Jordbruksverket.
  7. Wilhelmsson S. m.fl. (2019) Welfare Quality® assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science 219: 71–79.
  8. EFSA Panel on Animal Health and Welfare (2023) Welfare of broilers on farm. EFSA Journal 21(2): e07788.
  9. Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2024-02-14.
  10. Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16–2010.
  11. EFSA (2004) Welfare aspects of the main systems of stunning and killing the main commercial species of animals. The EFSA Journal 45: 1–29.
  12. Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
  13. Jordbruksaktuellt (2017) Enda svenska kycklingslakteriet med gasbedövning.
Agera

Skriv under för kycklingarna! 

Turbokycklingarna är de landlevande djur som är flest och har det sämst. Skriv under för att få regeringen att förbjuda lidandet!

Skriv under här
Kycklingar

Vanliga frågor & svar om kycklingar

Det bästa och mest effektiva sättet att sluta bidra till att djur far illa är att välja bort dem helt från tallriken, och i stället välja vego. De allra flesta kycklingar trängs i djurfabriker i Sverige, medan en knapp procent ingår i ekologisk produktion. De kycklingarna får möjlighet till utevistelse, men bara om de lever på sommaren. De är i större utsträckning av mer hälsosamma kycklingraser och har mer utrymme per kyckling, jämfört med i konventionella kycklingfabriker. Ekologiska stall under miljömärkningen KRAV brukar rymma tusentals kycklingar istället för tiotusentals som under märkningen Gula Pippin, men det är fortfarande stora grupper och trångt. 

Den ekologiska märkningen kan inte garantera att transport, bedövning och slakt går till på ett bra sätt ur djurens perspektiv. Slakt sker fortfarande innan kycklingen hunnit bli vuxen, innan tio veckors ålder.

Det korta svaret är nej. Förutom att produktion och konsumtion av kycklingkött leder till att fler djurindivider dör jämfört med annan köttproduktion, leder det också till en relativt stor klimatpåverkan vid jämförelse med växtbaserade alternativ. Det är alltid djurvänligare att välja vego, men också ofta klimatvänligare.

  • Kycklingproduktion genererar upp till tio gånger mer växthusgasutsläpp än motsvarande växtbaserade proteinrika alternativ.(1, 2)
  • Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation kan utsläppen från kycklingfabriker antas vara högre än de från uppfödning av små idisslare, eftersom kycklingarna är så många och äter sådant människor kan äta.(3) 
  • Naturvårdsverket har skrivit i en rapport att det inte finns något klimatvänligt med kycklingproduktion så länge inte miljövänligare, mer närproducerat foder, börjar användas.(1)
  • 80 % av kycklingindustrins klimatutsläpp kommer från fodertillverkning.(4) Turbokycklingar äter upp till fyra kilo näringsrikt foder för varje kilo kött som produceras.(5, 6) Fodret innehåller soja och spannmål som hade kunnat gå direkt till humankonsumtion i stället. Det är effektivare att mätta människor på odlad mat än att låta det gå igenom kycklingar.(1, 7, 8)
  • Soja från Sydamerika, som upp till 20 % av kycklingarnas foder består av,(5) odlas i många fall i ohållbara monokulturer.(4) Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet behöver antalet kycklingar i EU minska till hälften – för att få ned den ohållbara importen av fodersoja.(9, 10)

Källor

  1. Naturvårdsverket (2011) Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel. Rapport 6456.
  2. Ripple W.J. m.fl. (2014) Ruminants, climate change and climate policy. Nature Climate Change 4(1): 2–5.
  3. Gerber P.J. m.fl. (2013) Tackling climate change through livestock – a global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
  4. MacLeod M. m.fl. (2013) Greenhouse gas emissions from pig and chicken supply chains – A global life cycle assessment. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
  5. Cederberg C. m.fl. (2009) Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-report no. 793. SIK – The Swedish Institute for Food and Biotechnology.
  6. Piestun Y. m.fl. (2013) Thermal manipulations during broiler incubation alter performance of broilers to 70 days of age. Poultry science 92(5): 1155–1163.
  7. UNSCN (2017) Sustainable diets for healthy people and a healthy planet. Discussion Paper.
  8. Friel S. m.fl. (2009) Public health benefits of strategies to reduce greenhouse-gas emissions: food and agriculture. The Lancet 374: 2016–25.
  9. Karlsson J.O. m.fl. (2020) Halting European Union soybean feed imports favours ruminants over pigs and poultry. Nature Food 2: 38–46. 
  10. Sveriges Lantbruksuniversitet (2021) Mindre gris- och fågelkött för att bli kvitt EU:s stora sojaimport.
Stöd oss

Stöd vårt arbete för kycklingarna!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi förändra kycklingarnas situation i djurfabrikerna.

Bli medlem