Så här arbetar Djurens Rätt för kycklingarna:

• Informerar allmänheten om situationen för djuren. Sedan flera år tillbaka driver Djurens Rätt en omfattande kycklingkampanj för att fler ska förstå hur kycklingarna har det i kycklingfabrikerna. Klicka här för att komma till kampanjen.
• Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar kycklingarna, i Sverige och på EU-nivå.
• Påverkar företag att anta policys om minskad köttkonsumtion och starkare djurskyddskrav än lagstiftningen kräver, som European Chicken Commitment.
• Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja bort kycklingkött.

Storskalighet

Bara i Sverige dödas över 100 miljoner kycklingar per år, varav runt 3 miljoner är så skadade eller i fel storlek att de inte anses ätbara och "kasseras".(1) Den svenska kycklinguppfödningen börjar med att kycklingarna kläcks i maskiner, och de får aldrig träffa sin mamma eller andra vuxna individer. Efter att de kläcks sorteras vanligen de döda och skadade individerna ut för avlivning –  annars börjar de äta på varandra i brist på foder – och sedan transporteras de till stora uppfödningsanläggningar. De hålls då inomhus med tiotusentals lika gamla individer utan annan sysselsättning än mat och vatten.(2)

Den genomsnittliga kycklingfabriken i Sverige har per uppfödningsomgång runt 100 000 kycklingar i flera anläggningar, vilket är mer än i de flesta andra EU-länder.(3) Cirka 98 % av alla producenter är medlemmar i Svensk Fågel som får ha kycklingarna trängre, än andra producenter, upp till 25 kycklingar per kvadratmeter.(4) Det är trängre än vad hönor i bur har det i äggindustrin, och inte någon stor skillnad mot hur kycklingar i andra länder har det.(5)

Turbokycklingar

Ungefär 98 % av alla kycklingar i Sverige är turbokycklingar. De är avlade för att växa snabbt och få stora bröstmuskler för köttproduktion. De växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid, redan innan slaktåldern som normalt är 35 dagar. Enligt en svensk studie från år 2007 hade runt 90 procent av kycklingarna en försämrad rörelseförmåga.(6) Det innebär att majoriteten av kycklingarna hade svårt att gå – och troligen hade ont – på grund av sina tunga kroppar och levnadsförhållanden. De flesta kycklingar får med åldern någon grad av rörelsestörning om de är av en snabbväxande hybrid,(6) så kallad turbokyckling. Turbokycklingarna har idag bättre benhälsa än 2007, men det är mer än 30 gånger vanligare med rörelsestörningar hos sex veckor gamla turbokycklingar än hos andra kycklinghybrider.(7) 

Samtidigt måste turbokycklingarnas föräldrar bli äldre för att hinna producera befruktade ägg. De är avlade för samma snabba tillväxttakt och måste utfodras restriktivt för att de inte ska få lika stora problem som deras ungar. De har därmed både problem med rörelsestörningar och hunger i Sverige, eftersom exakt samma blandning av raser används i hela Europa. Även vattenmängden har tidigare begränsats för dem, för att de inte ska döva hungern med för mycket vatten. Sedan 2023 rekommenderar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) minskad trängsel och ett slut på avel och användning av turbokycklingar.(8)

Plågsam transport och slakt

De svenska turbokycklingarna får leva i ungefär 35 dagar, eller fem veckor, innan de dödas.(2) Årligen dör många kycklingar innan de ens nått den låga "slaktfärdiga" åldern. Både på gården av sjukdomar, stress och benproblem, och under transport. Omkring 150 000 kycklingar dör under transport i Sverige varje år, mer än något annat djurslag.(9) 

På slakterierna bedövas kycklingarna antingen med el eller gas. Vid elbedövning hängs kycklingarna upp och ned i fötterna vid fullt medvetande.(10) Det är mycket obehagligt och smärtsamt för dem, särskilt för alla dem som redan hade ont i benen.(11) Hängandes upp och ner förs fåglarnas huvuden ner i ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas genom en elstöt, vilket alltför ofta misslyckas, innan halsen skärs upp och djuren förblöder till döds.(12)

Omkring hälften av kycklingarna bedövas och dödas istället genom koldioxidgasning, på Sveriges största slakteri.(13)