Bild från en svensk kycklingfabrik © Djurens Rätt

Kycklingar

Myter och fakta om svensk kyckling

I Uppdrag gransknings Kycklingens pris (2023) och Älskade kyckling (2026) framfördes flera påståenden från branschorganisationen Svensk Fågel om hur svenska kycklingar föds upp.

På denna sida går vi igenom Svensk Fågels påståenden och jämför dem med vad lagstiftning, forskning och myndigheter faktiskt visar. Vad ligger bakom priset på billig kyckling, hur används argument om efterfrågan för att motivera låga priser på kycklingkött – och hur ser villkoren ut för kycklingarna i verkligheten?

Kycklingar

Har kycklingarna det bra i Sverige?

Myt

Påstående 1

”Generellt så har de svenska djuren här i Sverige det väldigt bra”

– Maria Donis, vd Svensk Fågel

Bild från en svensk kycklingfabrik. © Djurens Rätt

Fakta

Rapporter visar återkommande brister

Djurens Rätt begär varje år ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna för att granska djurskyddet i svensk kycklingindustri. Rapporterna visar återkommande brister – trots att kontrollerna är få och ofta mörkas av sekretesskäl. Under 2024 genomförde länsstyrelserna endast 26 djurskyddskontroller i besättningar med slaktkycklingar. I programmet säger länsstyrelsen dessutom att de kan göra kontroller ”från kontoret”.

När kontroller väl genomförs på plats på anläggningarna uppdagas systematiska problem. Under 2024 visar rapporter att minst 56 000 kycklingar utsattes för behandlingar som orsakat smärta, stress eller tidig död fram till slakt. Samma år dokumenterades allvarliga brister hos föräldrardjur, bland annat olaglig trängsel, restriktiv utfodring och halta hönor på en anläggning som levererar till Swehatch och Kronfågel.

EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) rekommenderar en maximal beläggningsgrad på 11 kilogram kyckling per kvadratmeter för att förbättra kycklingarnas välfärd. I Sverige tillåts upp till 36 kilogram per kvadratmeter – vilket innebär att omkring 18 kycklingar trängs på samma yta där forskningen rekommenderar cirka 5 kycklingar per kvadratmeter.

Kycklingar

Går det att likna föräldradjur med labradorer?

Myt

Påstående 2

”Däremot så kan man likna dem vid till exempel hundrasen labrador. Och de som ägt en labrador vet att det är ju en hundras som är väldigt glad i mat och det finns ju då ingen labradorägare som skulle ge sin hund fri tillgång till mat. Utan man portionerar ju ut fodret i givor som är lagom till hunden. Och på samma sätt så jobbar vi med avelsdjuren. De får en noga avvägd, liksom, fodergiva som är väl avstämd med deras näringsbehov för att hålla dem då friska, välmående, i lagom hull och för att de sen ska känna sig mätta så jobbar man på olika sätt med till exempel olika struktur på fodret”

– Anna Silvera, hållbarhetsstrateg med fokus djurvälfärd, Svensk Fågel

Bild från en svensk kycklingfabrik. © Djurens Rätt

Fakta

Föräldradjuren är avlade för extrem tillväxt

Svensk Fågel jämför föräldrardjuren till turbokycklingar med hundar som behöver portionskontrollerad mat för att inte bli överviktiga. Jämförelsen bortser från en avgörande skillnad: Föräldrardjuren i kycklingindustrin är avlade för extrem tillväxt och hög aptit, men hålls vid liv under lång tid med kraftig foderrestriktion.

Detta fenomen kallas the broiler breed paradox, något som nämns i Uppdrag granskning. Föräldrardjuren har samma genetiska egenskaper som turbokycklingarna som slaktas efter cirka 35 dagar – men förväntas leva betydligt längre för att producera ägg. Utan strikt foderbegränsning riskerar de att bli svårt sjuka eller dö. Om de skulle få äta så mycket som de önskar skulle de ” bokstavligen växa ihjäl sig” som Jenny Yngvesson, universitetslektor i tillämpad etologi på SLU, säger i programmet.

Konsekvensen är ett liv präglat av kronisk hunger, stress och frustration. Forskning visar att foderrestriktion ökar risken för aggressiva beteenden, fjäderhackning och kannibalism. EFSA klassade 2023 långvarig hunger som en av 19 identifierade "mycket relevanta välfärdskonsekvenser baserat på svårighetsgrad, varaktighet och förekomstfrekvens" i kycklingindustrin. Till skillnad från föräldradjur sliter inte hundar ut inälvorna på varandra, såsom vid kloakkannibalism i kycklingindustrin.

Kycklingar

Hur är det med fjäderplockning?

Myt

Påstående 3

”Jag kan ju inte kommentera just den här filmen för jag vet ju inte var den är filmad eller vem som har filmat den och i vilket syfte. Men det är också skillnad på fjäderplockning, när de aggressivt plockar fjädrar av varandra, och djur som parar sig, där fjädrar skavs av mot slutet på grund av parningen. Och det är inte ett djurvälfärdsproblem”

– Anna Silvera, hållbarhetsstrateg med fokus djurvälfärd, Svensk Fågel

Fakta

Foderrestriktion leder till kloakkannibalism

Aveln av snabbväxande kycklingar har lett till störda parningsbeteenden hos föräldrardjuren. Tuppar uppvaktar inte hönor normalt, och hönorna visar sig inte parningsvilliga, vilket ökar risken för aggressiva beteenden och skador.

Skador fås även som en följd av överparning. Överparning leder till att hönor tappar fjädrar på rygg och huvud, vilket ger bar hud som lätt skadas. Forskning visar också att foderrestriktion och hunger ökar risken för fjäderhackning och kannibalism, inklusive allvarliga former som kloakkannibalism. I Uppdrag granskning visas just detta: levande hönor vars inälvor hackas fram via kloaken av andra fåglar.

Kycklingar

Är det bara enstaka fall?

Myt

Påstående 4

"Den gården och flocken som visades är självklart inte acceptabelt. Men det är viktigt också att man vidtar de åtgärder som behövs när man ser att det förekommer problem i just den flocken"

– Maria Donis, vd Svensk Fågel

Fakta

Det är ett systemfel

Det som visades är inte ett enstaka fall som råka hamna på film. Det är systematiskt och i praktiken ett oundvikligt resultat av storskalig kycklinguppfödning där lönsamhet prioriteras före djurvälfärd. De få djurskyddskontroller som genomförs av Länsstyrelsen visar återkommande på allvarliga brister. Problemet är alltså inte "just den flocken", utan själva systemet.

Här handlar det igen om broiler breed paradox, det vill säga att turbokycklingar är avlade för snabb tillväxt och hög aptit vilket gör att även föräldrardjuren besitter dessa egenskaper. Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, säger i programmet:
"Hela systemet bygger på att man gör det här mot föräldrarna. Vid många djurskyddsproblem kan man säga att om vi ger grisarna mer halm och en större box osv så får de ett bättre liv. Så kan man göra med många djurskyddsproblem men här så vet jag inte vad man ska göra. Vill man ha det här systemet så har man det här problemet."

Kycklingar

Är långsamväxande raser bättre?

Myt

Påstående 5

”Jag ser inte att den ena rasen är bättre än den andra utan för oss är det viktiga att de, oavsett vad de är för ras, att de är hållbara och att de är etiskt uppfödda”

– Maria Donis, vd Svensk Fågel

Fakta

Forskning visar att turbokycklingar lider mer

Det är vetenskapligt bevisat att en större andel kycklingar av snabbväxande hybrider jämfört med de som är mer långsamväxande och hälsosamma, drabbas av sjukdomar och allvarliga benproblem, samt att fler dör på grund av det innan slakt. Snabb tillväxt hos kycklingar leder till högre dödlighet vilket är ett välfärdsproblem, samt ökar ”matsvinnet” redan i producentledet. En dödsorsak är plötslig död då organen inte hänger med den snabba tillväxten, och en annan är förvriden ryggrad.

EFSA skrev i sitt vetenskapliga yttrande från 2023 att aveln på snabb tillväxt har lett till djurvälfärdsproblem som bland annat påverkar muskler och skelett. Detta ökar risken för svårigheter att gå, och försämrar därmed deras tillgång till foder och vatten samt deras förmåga att utföra naturliga beteenden. EFSA rekommenderar därför en begränsning på tillväxten till 50 gram per dag, i stället för 60 gram per dag som är vanligt för turbokycklingar, för att förbättra djurvälfärden för kycklingarna.

Kycklingar

Vad vill svenska folket?

Myt

Påstående 6

"Det innebär att man måste vara beredd för att betala för det här [långsamväxande kycklingar]. Och vi ser inte att det finns det intresset för den typen av kyckling. Svenska folket är inte intresserade av att betala den extra kostnaden"

– Maria Donis, vd Svensk Fågel

Fakta

Svenska folket vill förbjuda turbokycklingar

Att långsamväxande kycklingar skulle vara ett konsumentproblem är ett märkligt påstående. I Norge har branschen redan ställt om och sett förbättringar i både bland annat djurvälfärd och arbetsmiljö. Samtidigt visar en opinionsundersökning av Djurens Rätts redan från år 2023 att 8 av 10 anser att aveln av turbokycklingar bör förbjudas och konsumenterna är beredda att betala mer för bättre djurvälfärd. Det verkar snarare handla om branschens vilja än konsumenternas.

EFSA Panel on Animal Health and Welfare (AHAW), Saxmose Nielsen, S., Álvarez, J., Bicout, D. J., Calistri, P., Canali, E., Drewe, J. A., Garin‑Bastuji, B., Gonzales Rojas, J. L., Gortázar, C., Herskin, M., Miranda Chueca, M. Á., Padalino, B., Pasquali, P., Roberts, H. C., Spoolder, H., Ståhl, K., Velarde, A., Viltrop, A., Winckler, C., Candiani, D., Mosbach‑Schulz, O., Van der Stede, Y., Vitali, M., Bailly‑Caumette, E., & Michel, V. (2023). Welfare of broilers on farm. EFSA Journal, 21(2), 7788.
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m., SJVFS 2024:8, saknr L 111.
Jordbruksverket. (2024). Nationell djurskyddsrapport 2024. Jordbruksverket.
Millman, S., Duncan, I., & Widowski, T. (2000). Male broiler breeder fowl display high levels of aggression toward females. Poultry Science, 79(9), 1233–1241.
Nicol, C. J., Abeyesinghe, S. M., & Chang, Y. (2024). An analysis of the welfare of fast-growing and slower-growing strains of broiler chicken. Frontiers in Animal Science, 5.
Olkowski, A., Wojnarowicz, C., Olkowski, B., & Laarveld, B. (2019). Cervical scoliosis and torticollis: a novel skeletal anomaly in broiler chickens. Acta Veterinaria Scandinavica, 61(1), 47.
Rayner, A. C., Newberry, R. C., Vas, J., & Mullan, S. (2020). Slow-growing broilers are healthier and express more behavioural indicators of positive welfare. Scientific Reports, 10(1), 15151.
Sveriges Television. (2023). Uppdrag granskning: Kycklingens pris [TV-program]. SVT.
Sveriges Television. (2026). Uppdrag granskning: Älskade kyckling [TV-program]. SVT.
Wilhelmsson, S., Yngvesson, J., Jönsson, L., Gunnarsson, S., & Wallenbeck, A. (2018). Welfare Quality® assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science, 219, 71–79.

Protest

Skicka en uppmaning till Svensk Fågel

Skicka ett mejl till Svensk Fågel och kräv att de fasar ut turbokycklingar.

Gör din röst hörd