Djurens Rätt presenterar den årliga rankingen Djurvänlig kommun för femte året i rad. I årets tio-i-topplista finns representation från norr till söder, där majoriteten av kommunerna har minskat mängden kött som serveras det senaste året. Burlövs kommun hamnar högst upp på listan och utses därmed som vinnare i årets ranking.
Mer information om resultatet och om hur kommunerna utvecklat sig sedan tidigare år hittar du längre ned på sidan.
Med filterfunktionerna kan du hitta trender och göra jämförelser som är intressanta för just dig. Du kan t ex jämföra kommunerna inom ett visst län, eller titta på skillnader mellan storstäder och landsbygd? Klicka först ur rutan "Alla" i filtrets rullist så att inga poster är markerade, och klicka sedan i ett eller flera val i samma lista. Du kan också sortera rankinglistan utifrån kommun istället för placering för att enkelt hitta en viss kommun där.
Vinnaren Burlöv har legat på topplistan flera gånger tidigare, som bäst på en femteplats förra året.
Östersund är den enda nykomlingen på tio-i-topp. Järfälla, Sandviken och Nyköping hade topplisteplaceringar även förra året. Tierp, Örebro, Stenungsund, Göteborg och Köping har alla varit nära toppen förut och gör nu comeback efter en tid med något lägre placeringar.
Topplistan präglas av större städer och av kommuner inom pendlingsavstånd till större städer. Förra årets starka dominans av Skåne och Sörmland har luckrats upp och när ytterligare en norrlandskommun tar plats i toppen minskar även fokuset på södra Sverige.
Nedan kan du läsa mer om vilka åtgärder kommunerna gjort för att öka andelen växtbaserat.
Nära 70 procent av kommunerna har under det senaste året minskat mängden kött som serveras. Mer än var tredje kommun har ökat antalet vegetariska dagar per vecka. Fjorton procent uppger att de minskat serveringen av kycklingkött. Frågan var ny för i år och av kommentarerna framgår att bristfällig djurvälfärd i kycklingproduktionen engagerar. Fler veganska rätter på menyn och mer växtbaserade mejerier i matlagningen rapporteras från 15 respektive 12 procent av de svarande. Mer positiv inställning till växtbaserad mat hos elever och vårdnadshavare rankas även i år som den viktigaste faktorn för att främja utvecklingen av växtbaserad mat i den egna kommunen, följd av tydligare riktlinjer från kommunens politiker.
Livsmedelsverket rekommenderar att alla skolor erbjuder minst en vegetarisk rätt varje dag, som alla kan ta av utan att förbeställa. Nio av tio kommuner har detta varje dag i alla skolor och på gymnasiet. Fler kommuner erbjuder vegetarisk rätt utan förbeställning även på förskolan jämfört med tidigare år; en ökning från 25 till 31 procent från 2022. Att en lägre andel kommuner serverar vegetariskt varje dag i förskolan jämfört med övriga skolformer beror på logistiska utmaningar då förskolorna ofta består av många mindre enheter med separat servering.
Andelen kommuner som erbjuder växtbaserad (vegansk) mat till barn och elever som önskar få det ligger stabilt från förra året på runt 60 procent. Här förväntas en ökning kommande år, i och med branschföreningen Kost & Närings uppdaterade rekommendation att som huvudregel erbjuda veganskt till alla individer som önskar det.
Här finns en sammanställning i grafisk form av resultaten gällande åtgärder för växtbaserat.
Samtliga kommuner i årets undersökning ställer djurskyddskrav vid upphandling av animaliska produkter. Färre ställer krav på den högsta nivån jämfört med förra året, och det höga kostnadsläget anges som orsak.
När kommuner upphandlar animaliska produkter kan de ställa vissa djurskyddskrav som rör uppfödning, transport och slakt och som finns på olika nivåer. Ekologisk produktion i nivå med KRAV-certifiering är den nivå som i dagsläget ger högst djurvälfärd bland Upphandlingsmyndighetens kriterier.
Från 2022 har det skett en minskning i andelen kommuner som använder de högsta befintliga djurskyddskriterierna. Minskningen gäller för samtliga animalier som undersökts, och ligger på mellan två och fem procentenheter. Från kommentarerna framgår att det höjda prisläget är en viktig orsak, och pris rankas nu av kommunerna som den näst viktigaste faktorn som begränsar nivån på kriterierna, bara toppat av riktlinjer från kommunens politiker.
Här finns en sammanställning i grafisk form av resultaten gällande djurskyddskrav vid upphandling.
Hela 94 procent av kommunerna anger att de avstår från kommunalt arrangerade fyrverkerier.
Den kraftiga ökningen, som skett på bara några få år, verkar alltså hålla i sig även efter pandemin. År 2020 var andelen kommuner som avstod från fyrverkerier mindre än 25 procent. Utöver detta begränsar knappt 70 procent privatpersoners användning av fyrverkerier i lokala föreskrifter, ofta genom tidsbegränsning till timmarna runt tolvslaget på nyårsnatten.
Runt 90 procent av kommunerna avstår från påskfjädrar. Nära hälften av kommunerna har nu infört rutiner för att förhindra att smådjur bränns i valborgsbrasor; en ökning med sju procentenheter. Rutinerna kan handla om att inte arrangera någon brasa (den vanligaste åtgärden), att flytta på riset innan brasan tänds, och att informera kommuninvånarna om risken att smådjur bränns.
Här finns en sammanställning i grafisk form av resultaten från den kompletterande enkäten.
Djurvänlig kommun är Djurens Rätts ranking av Sveriges kommuner utifrån vilka djurvänliga val kommunerna har gjort, som vi gör varje år sedan 2019. I Djurvänlig kommun granskas områden som kommunen kan styra över, som kommunala verksamheter och inköp till dessa.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor - både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning. Denna del av undersökningen kompletteras av en mindre del som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
Undersökningen genomfördes för femte året i rad. Två enkäter skickades i november 2022 till alla landets kommuner via enkätverktyget SurveyMonkey. Uppdelningen i två enkäter beror på att frågorna hanteras av olika förvaltningar. Kostenkäten skickades till kommunernas kostchef eller motsvarande, medan den enkäten med övriga frågor skickades till tjänstepersoner på gata/park-förvaltningarna eller till kommunens huvudadress. Påminnelser gjordes även via telefon. Svarsinsamlingen avslutades i februari 2023. Sammanställning har gjorts i Excel och analys och visualisering i Tableau.
71 procent av landets kommuner har svarat på hela eller större delen av undersökningen. De kommuner som har avstått från att svara har noll poäng i rankingen och en delad placering 252.
Maxpoängen för undersökningen var 174 poäng (varav kostenkäten stod för 154 poäng, och övriga frågor för 20 poäng). Vinnarkommunen Burlöv fick 142 poäng totalt.
En vägledande princip i poängsättningen har varit att de beslut som påverkar flest djur i störst utsträckning motsvarar mest poäng. Vid lika poängtal ges den högre placeringen i rankingen till den kommun som besvarat båda enkäterna. Om kommunerna fortfarande efter denna viktning har samma ställning tilldelas de delad placering i rankingen. När två kommuner ges samma placering, till exempel plats 9 i rankingen, hoppas placering 10 över och nästkommande kommun får placering 11.
Svarsalternativen för nivån på djurskyddskriterier har utgått från Upphandlingsmyndighetens kriterier eftersom dessa i mycket hög utsträckning används av kommunerna. Det innebär inte att Djurens Rätt anser att den högsta nivån är bra nog. Djurens Rätt deltar i Upphandlingsmyndighetens referensgrupper för utvecklandet av kriterierna parallellt med detta arbete. Eftersom det tyvärr saknas relevanta djurskyddskriterier för fiskar ingår detta inte i undersökningen.
Komplett underlag med alla svar, totalpoäng och rankingplacering för alla kommuner som deltagit. Personuppgifter och kommentarer som kan innehålla personuppgifter publiceras ej.