Varje vår behandlar riksdagens miljö- och jordbruksutskott de inkomna motioner som rör djurskydd, för att därefter inta kammaren för en debatt på samma tema. Årets upplaga ägde rum den 27 mars och i vanlig ordning vittnade den om viljor kring att både stärka och inskränka djurskyddet.
Motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid angående stärkt djurskydd blir oftast bara symboliska ställningstaganden, inte minst när regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sitter på en majoritet av miljö- och jordbruksutskottets platser. Utskottet föreslår endast bifall av den enda propositionen, som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. De föreslår däremot att samtliga 48 motioner som rör djur och djurskydd ska avslås. Detta väntas även bli utfallet under den omröstning som följer den 2 april.
– Att djur tillskrivs olika rättigheter beroende på djurslag ställs på sin spets vid dessa debatter, och det blir tydligt vilka ingångsvärden de olika politikerna har. Att tala om hundar och katter som högt älskade familjemedlemmar för att i nästa andetag hylla svensk kycklingindustri och ge sig på kors rätt till bete säger mycket om ett förlorat helhetsperspektiv, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Att underskrifter från kampanjen Jag vill beta hade överlämnats till riksdagen dagen innan satte spår i debatten. Den aktuella frågan om kors rätt till bete fick mycket utrymme och nämndes av i princip alla ledamöter som deltog i debatten, flera gånger med hänvisning till det stora antalet namnunderskrifter som vid överlämningstillfället var över 165 000. Läs mer om överlämningen här.
Frågan om det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker lyftes av två ledamöter, Kajsa Fredholm från Vänsterpartiet och Rebecka Le Moine från Miljöpartiet. Fredholm lyfte bland annat Djurens Rätts nysläppta rapport som sammanställt tre års granskning av Sveriges största kycklingslakterier och som visar på allvarliga brister. Le Moine pekade ut problemet med att föda upp snabbväxande turbokycklingar och uppmanade till att höja nivån på lagstiftning i linje med European Chicken Commitment (ECC).
– Det var fint att se att vår kampanj för en bevarad och utvecklad betesrätt gjorde avtryck i debatten, samtidigt som det är frustrerande att något så självklart som kors rätt till bete ens ska behöva diskuteras. Jag hade hellre sett att samma utrymme och engagemang lades på att diskutera hur kycklingfabrikerna ska fasa ut turbokycklingar eller hur vi befriar hönor från att leva sina liv i burar, avslutar Camilla Bergvall.
Läs om utskottets betänkande och se debatten här.
Djurens Rätt arbetar för att djurs rättigheter ska avspeglas i lagstiftningen. Stötta vårt politiska påverkansarbete.