Djurens Rätts arbete för ett pälsfritt EU fortsätter

Tidigare i år deltog Djurens Rätt på ett möte med EFSA, europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, i Bryssel. Efter mötet har myndigheten samlat in underlag från relevanta organisationer, med anledning av att 1,5 miljoner medborgare gjorde sin röst hörd för ett pälsfarmningsförbud i hela EU genom Fur Free Europe. Djurens Rätt har nu lämnat in ett gediget underlag med fokus på: 

1. bristerna på de kvarvarande svenska minkfarmerna, och svar på varför djurskyddslagstiftningen inte kan åtgärda dessa 

2. hur chinchillafarmerna fasades ut i Sverige 2014, på grund av EU-rekommendationer som inte följs i resten av EU 

3. hur rävfarmerna fasades ut i Sverige under 90-talet på grund av bristande möjlighet att ge rävar plats till att bete sig naturligt. 

– Sverige är ett tydligt exempel på varför djurskyddslagstiftningen inte är tillräcklig när det gäller pälsdjursuppfödning. Det är varken bra för djur eller företag att fasa ut industrin genom långsam övergång till strikta djurskyddskrav. Det behövs i stället ett heltäckande förbud som ger tydliga besked om att pälsdjursuppfödning inte hör hemma i EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.  

En utredning av EFSA blev EU-kommissionens första åtgärd som svar på Fur Free Europe. Utredningen kan leda till ett förbud mot all pälsdjursuppfödning och förväntas bli klar senast i mars 2025. 

Ungefär 7,7 miljoner djur utnyttjas fortfarande i EU för pälsproduktion. Men 20 medlemsstater har infört begränsningar eller förbud mot farmerna. Sverige räknas med där på grund av den utfasning av chinchilla- och rävfarmer som redan har genomförts, samt årets kommande kompensation för nedläggning av minkfarmer. 

Krav på märkning behövs 

Samtidigt som EFSA genomför sitt arbete har EU-kommissionen efterfrågat underlag om en uppdaterad textilmärkning, som bland annat kommer att gälla pälsprodukter. Djurens Rätt har skickat in underlag och uppmuntrat konsumenter att göra detsamma, för att få till en så tydlig märkning som möjligt. I dagsläget behöver inte pälsdetaljer från djur märkas upp, vilket riskerar en oavsiktlig konsumtion av djurpäls från fruktansvärda förhållanden.   

Av totalt över 200 svar till EU-kommissionen har Sverige stått för 20 av dem, vilket är en stor andel för att vara ett så litet land i EU.  

– Det är välkommet att många svenska konsumenter engagerat sig mot päls. En märkning får inte ersätta en strikt djurskyddslagstiftning, men så länge butiker fortsätter att sälja päls från djur så behöver märkningen vara mycket bättre än vad den är idag, avslutar Camilla Bergvall.