När lagen om grovt djurplågeri trädde i kraft för två år sedan, hade Djurens Rätt förhoppningen att det skulle skicka en tydlig signal om att brott mot djur ska tas på allvar och prioriteras av rättsväsendet. Tyvärr verkar det eka tomt när det gäller fällande domar, och fram till årsskiftet har endast en person dömts för grovt djurplågeri som huvudbrott.  

– Det är oroväckande att vi ser så pass få fällande domar och att många fall av misstänkt djurplågeri inte utreds ordentligt. Det har ju utan tvekan skett fler än ett allvarligt brott mot djur på två år, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.  

Problemen är fortsatt många och ett hinder som ofta nämns är bristen på resurser, vilket kan leda till att fall inte prioriteras eller utreds tillräckligt noggrant. Flera fall av misstänkt djurplågeri läggs ner, och Djurens Rätt har under de senaste åren varit tvungna att själva skicka in åtalsanmälningar för att säkerställa att de alls skulle utredas. Mer arbete krävs från regeringen och rättsväsendet för att brott mot djur ska tas på allvar. 

– Djurens Rätt uppmanar rättsväsendet att börja behandla dessa fall med den allvarlighet de förtjänar, inklusive de systematiska brott mot djur som sker i djurfabrikerna. Det är hög tid att vi ser en verklig förändring och att lagen får det genomslag som var avsikten, säger Camilla Bergvall.  

Djurens Rätt, som under en lång tid har arbetat för skärpta straff vid brott mot djur, menar att en översyn av lagen krävs för att öka rättvisan och antalet fällande domar.