Sverige kan ha brutit mot direktiv sedan 2007 – EU kräver ändringar i djurskyddet
Djurens Rätt har precis skickat in ett remissvar till Jordbruksverket angående flera förändringar i djurskyddsföreskrifterna. Två av ändringarna i föreskriften för hållande av fjäderfä, som höns och kycklingar, kommer direkt från EU. Att EU kräver ändringar tyder på att Sverige brutit mot direktiv sedan 2007. Ändringarna kan minska trängseln i kycklingfabriker och kan göra att vissa företag som håller hönor i bur måste stängas.
– Det är pinsamt att Sverige skryter om gott djurskydd när sådana här EU-krav bevisligen inte följs än idag. Djurens Rätt arbetar för att kraven från EU nu ska bli av. Men det är också mycket mer som skulle behöva göras för att stärka djurskyddet för kycklingarna och hönorna, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.
Djurens Rätt skriver i remissvaret:
Ändringar som EU kräver i L111 om avvikelser från måttföreskrifter och dokumentationskrav är välkomna. Det är anmärkningsvärt att avvikelserna från EU-direktiven inte upptäcks och åtgärdas förrän nu.
Krav på strikta mått på burar
Fram tills nu har Jordbruksverket ibland tillåtit att djurfabriker har avvikelser från måttföreskrifter om vissa andra parametrar uppfylls. Men det är inte tillåtet att göra så när måtten kommer från EU-lagstiftning, som krav på minimimått i burar i äggfabriker. Jordbruksverket skriver i konsekvensanalysen att enskilda djurhållare som fått godkänt att ha små avvikelser från måttföreskrifterna kan påverkas negativt av den kommande ändringen. Det är framförallt måtten i burar som har strikta EU-krav kopplade till sig, och kan därmed innebära att någon producent med burar måste bygga om hela sin anläggning. I dagens läge, där nästan inga företag köper in burägg, innebär det nedläggning eller övergång till frigående djurhållning.
Ökade krav för nästan alla kycklingfabriker
EU kräver att alla kycklingproducenter som har hög trängsel, beläggningsgrad, dokumenterar exempelvis dödlighet och att dokumentationen skickas med till slakteriet. Det har inte Sverige uppfyllt. Ändringen som nu krävs för kycklingfabriker, som har mer än 33 kilogram kycklingar per kvadratmeter, innebär ökad arbetsinsats för varje enskild producent vid varje uppfödningsomgång, samt ökad arbetsinsats på slakterierna som ska hantera all dokumentation. Jordbruksverket beräknar att det finns 90 kycklingföretag med sådan hög beläggningsgrad, och fyra slakterier som tar emot sådana kycklingar (de största är Kronfågel, Guldfågelns två slakterier och Atria Lagerbergs). Det är majoriteten av all kycklingproduktion i Sverige.
Om företagen inte accepterar de ökade dokumentationskraven kommer de behöva ha lägre beläggningsgrad vilket skulle kunna gynna djurvälfärden. Djurens Rätt arbetar för att beläggningsgraden bör minska till maximalt 30 kilo per kvadratmeter genom European Chicken Commitment. Idag har de svenska producenterna upp till 36 kilo eller 18–25 kycklingar per kvadratmeter. Läs mer.
Hjälp oss i arbetet för djuren!
Djurens Rätt gör skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss att rädda fler liv och göra djurskyddslagstiftningen bättre genom att bli månadsgivare.
