Ja, gåvor via testamenten är en enormt viktig del av våra resurser och vi är oerhört tacksamma för varje testamentsgåva vi får. Här har vi samlat information runt testamenten som kan vara hjälpsam för dig och du kan också kostnadsfritt upprätta ditt testamente på sidan tack vare vårt samarbete med juristfirman Lawly.

Det finns massor av goda saker att äta istället för kött och animaliska produkter. Här kommer några av våra bästa komma igång-tips!

1. Spana in vår inspirationssajt Välj Vego! Här finns en massa recept, produkttips och inspiration.

2. Ladda ner vårt kostnadsfria inspirationsmagasin som är fullproppat med vegotips. Du lär dig om vegansk bakning, näring, hur du ska tänka kring barn och vego, smarriga recept och massor annat. 

3. Ladda hem appen Välj Vego. Där kan du göra olika vegoutmaningar, spara recept och lära dig mer.

4. Börja prenumerera på Vegobrevet, i brevet får du recept, inspiration och nyheter om vad som händer i vego-Sverige, varje månad.

Ett vanligt duntäcke innehåller dun från ungefär 75 andfåglar.(1) Fjädrar och dun kan tas från fåglar på två sätt. Dels efter slakt av djuren, dels genom plockning av levande fåglar. Dunet, och påskfjädrar, som vi ser i den svenska handeln kommer ofta från fåglar som levt under hemska förhållanden. Påskfjädrar kommer ofta från kalkonfabriker i USA, som färgats i Kina.

De flesta produkter märkta ”dun” är en kombination av dunet som finns närmast huden hos andfåglar, och andra fjädrar. Dun är allt som oftast inte en biprodukt, utan du bidrar direkt till uppfödningen genom köp av dunprodukter. Kina är den största aktören i produktion av dun från andfåglar, men även andra länder som Frankrike, Ryssland och Polen har sådana djurfabriker. I Sverige finns det en förhållandevis liten kommersiell köttproduktion för tamanka, kalkon och gås,(2, 3) där fjädrarna oftast inte används. 

Oavsett om dunet plockats från levande fåglar på hemska sätt, eller inte, finns det många andra djurskyddsproblem i industrin. Vattenlevande andfåglar har svaga ben och leder, eftersom de inte har behov av att kunna bära upp sin vikt på land under längre perioder. Detta kan ge upphov till ben- och fotproblem, speciellt när fåglarna ofta hålls på hårda golv i industrin, utan möjlighet att simma. Avel för snabb tillväxt, stressande miljö, trängsel och ohygieniska förhållanden, bidrar till att fåglarnas immunförsvar försämras. Det medför också att fågelinfluensavirus får utrymme att växa till, spridas och mutera.(4, 5) 

Fjäderplockning och kannibalism är andra allvarliga djurskyddsproblem i industrin för dun- och fjäderproduktion. Båda problemen har koppling till att fåglarna inte får utlopp för sina naturliga beteenden som att söka efter föda och putsning – något som är knutet till tillgång av simvatten för andfåglarna.(5)

Vad ska jag använda istället för dun och fjädrar?

Qualofill, Fiberfill, Polarguard och Thinsulate är bara några av de syntetmaterial som kan användas istället för dun. Syntetmaterial behåller, till skillnad från dun, sin isolerande egenskap när det tvättas och blir blött. Genom syntet undviker man också allergirisken som är stor vid användandet av dun- och fjäderprodukter. 

Om du vill byta ut fjädrarna i påskriset rekommenderar Djurens Rätt att istället pynta riset med exempelvis färgglada band, hemgjorda fjädrar av papper eller pärlplattor. Det har också börjat säljas syntetiska fjädrar i butik, som är tydligt märkta som det.

Källor:

1. Hermanrud P. Dun till varje pris. Kalla Fakta, TV4, 2009-02-01.
2. SVA. Hemsida: http://www.sva.se/djurhalsa/fjaderfa/artfakta-om-fjaderfa/tamankor-och-myskankor Sidan besökt 2023-02-06.
3. SVA. Hemsida: http://www.sva.se/djurhalsa/fjaderfa/artfakta-om-fjaderfa/tamgass Sidan besökt 2023-02-06.
4. Djurens Rätt (2022) Åtgärder för att hindra smittspridning i Sveriges djurfabriker – och förbättra djurvälfärden. 
5. Ankarcrona E.(2009). Ankuppfödning. Sveriges Lantbruksuniversitet.

Läder produceras av huden från nötdjur, bufflar och får, som dödats enbart för sin huds skull.(1) Läderindustrin är en omfattande bransch, och produktionen har ökat stadigt under de senaste årtiondena för framförallt skotillverkning. Större delen av den industriella uppfödningen och produktionen sker i Kina, Brasilien och Ryssland.(2) Värdet av skinnet från djuren uppskattas till runt 10 procent av djurets marknadsvärde,(3) vilket innebär att det är en betydande del av industrin.

I Sverige används sällan hudarna från djuren som dödas i köttindustrin. Istället importeras hudar från andra länder, där djuren levt under tveksamma förhållanden. 

Produktionen av läder har visat sig ha stark negativ miljöpåverkan förutom påverkan på djuren som dödas. Det leder bland annat till utsläpp av växthusgaser, metaller och cancerframkallande ämnen.(4, 5) 

Alternativ till läder och mocka

Efterfrågan på djur- och miljövänligare material har bidragit till en snabb utveckling på området. Det finns idag olika typer av konstläder som inte är av plast, tillverkat av mikrofibermaterial, ananasfiber eller spannmål. De nya materialen ger de egenskaper som söks, exempelvis skor som formar sig efter fötterna och tar upp fuktighet. 

Källor:

1. Food and Agriculture Organization of the United Nations (2016) World Statistical Compendium for raw hides and skins, leather and leather footwear 1999–2015.
2. International Council of Tanners (ICT). Hemsida: https://leather-council.org/information/statistics-sources-of-information/ Sidan besökt 2023-02-08.
3. Deng-Cheng L. (2002) Better Utilization of By-Products from the Meat Industry. Food & Fertilizer Technology Center.
4. Tasca A.L. & Puccini M. (2019) Leather tanning: Life cycle assessment of retanning, fatliquoring and dyeing. Journal of Cleaner Production 226: 720–729.
5. Oddone E., Modonesi C. & Gatta G. (2014) Occupational exposures and colorectal cancers: a quantitative overview of epidemiological evidence. World Journal of Gastroenterology 20(35): 12431–44. 

Silke i textilier görs av det sekret som vissa fjärilslarver spinner runt sig själva till en kokong när de ska förpuppas. Konventionell uppfödning av silkeslarver sker inomhus i små utrymmen. Eftersom tråden lätt går sönder när fjärilen ska bryta sig ur kokongen, dödas silkeslarverna redan i puppstadiet genom att kokongerna upphettas att dem dör. Kina och Indien står för merparten av världsproduktionen av silke idag.(1) 

Det går åt ungefär 5000 silkesmaskar för att göra en kimono i rent silke.(2) I övrigt står silke för en bråkdels procent av världens totala produktion av textilier, men medför förutom djurskyddsproblem en del miljöproblem. När silket väl är spunnet så används kemikalier i form av olika tvättmedel och tensider för avlägsna det klibbiga proteiner sericin som binder ihop kokongen, vilket leder till starkt förorenat avloppsvatten.(1)

De fjärilsfamiljer som utnyttjas för att producera silke är Bombycidae, dit mullbärssilkesfjärilen hör, och Saturniidae eller Tussah, dit vildsilkesfjärilarna hör.(3) 

När det gäller insekters förmåga att känna smärta och lidande visar ett ökande antal studier på det. Insekter har ett centralt nervsystem vilket tyder på att de är medvetna om sin omgivning.(4) Faktum är att nästan alla rörliga djur reagerar på potentiellt smärtsamma upplevelser. Till exempel flyttar de på sig när det blir för varmt eller kallt, samt tar hänsyn till skador vid förflyttning.(5, 6)

Istället för silke

Alternativ till silke är konstfibrer som nylon, viskos och rayon. Naturmaterial som kan användas är exempelvis bomull och rami (textilfiber som görs av nässla). 

Källor:

1. Wennermark S (2012). Ekologisk och rättvis textilkonst? Linköpings Universitet.
2. Fritz A. & Cant J. (1986) Consumer Textiles. Oxford University Press, Australia. Reprint 1987.
3. Lundwall E. Textila Material. I: Tidens tand - Förebyggande konservering. Red. M. Fjaestad. Riksantikvarieämbetet.  
4. Klein C. & Barron A. B. (2016) Insects have the capacity for subjective experience. Animal Sentience: An Interdisciplinary Journal on Animal Feeling, 1.
5. Klobučar T. & Fisher D. N. (2023) When Do We Start Caring About Insect Welfare?. Neotropical Entomology 1–6.
6. Gregory N. G. (2004) Physiology and behaviour of animal suffering. UFAW Animal Welfare Series, Blackwell publishing.

Dagens får har avlats fram för att få en extrem pälstillväxt, medan de ursprungliga fåren har samma typ av päls som getter. I Sverige tar de flesta uppfödare inte hand om ullen, utan den slängs på grund av dålig efterfrågan och låga priser. Istället kommer ullen i butiker ofta från merinofår som fötts upp under tveksamma förhållanden i andra länder. Merinofåren är framavlade med mycket djupa hudveck för att få ut så mycket ull som möjligt. Detta innebär ofta problem för dem att reglera värmen och det samlas mycket fukt i vecken. Detta drar åt sig skadeinsekter som lägger ägg och skapar smärtsamma sår.(1)

För att förhindra att skadeinsekter lägger ägg utförs så kallad mulesing på lammen, där djuren spänns fast och hudstycken på bakdelen skärs av, ibland helt utan bedövning.(1, 2) Miljoner lamm utsätts för mulesing i Australien varje år. Flera länder och företag förbjuder nu mulesing, men tillåter fortfarande andra ingrepp på lamm utan bedövning. Som svanskupering och kastrering.(1, 2)

Om inte de framavlade fåren klipps regelbundet kan ullen begränsa deras rörelser, deras beteende och skapa hälsoproblem. De flesta fårraser har en ulltillväxt som förutsätter klippning två gånger per år,(3) men studier har visat att klippningen är en mycket stressande upplevelse för fåren.(4)  



Dagens krävande ullproduktion ser inte till fårens bästa.

Kanin-ull

De kaniner som utnyttjas för ull tillhör en särskild ras som kallas angora. Första klippningen sker när kaninerna bara är två månader, för att sedan klippas var tredje månad under hela deras liv.(5) 

Det finns ett fåtal uppfödare av angorakaniner i Sverige,(6) men ull från kaniner i butik kommer från andra länder. Kina står för ungefär 90 procent av all angoraull som produceras. Kaninerna lever ensamma i små och kala burar som inte är mycket större än att de precis får plats, för att minimera risken för skador på pälsen.(5) Deras tassar blir dock såriga och inflammerade av att konstant skava mot galler-golvet. I de små burarna kan de inte ens ta ett normalt kaninskutt. 

Alternativ till ull

Det finns många material att välja på som inte innehåller ull. Nya värmande innovationer med exempelvis bambu, hampa, svamp-enzymer och kokosnötfiber finns, om du inte vill välja bomull. 

Källor:

1. Primary Industries Ministerial Council, Australia (2006) The Sheep. Model Code of Practice for the Welfare of Animals. Second Edition.
2. Animals Australia. Hemsida: https://animalsaustralia.org/our-work/farmed-animals/sheep-painful-procedures/ Sidan besökt 2023-02-08.
3. Svenska Djurhälsovården. (2015) Hygienguide för fårklippare. 
4. Hargreaves & Hutson (1990) Changes in heart rate, plasma cortisol and haematocrit of sheep during a shearing procedure. Applied Animal Behaviour Science 26: 1–2, 91–101.
5. Schlink A.C. & Liu S.M. (2003) Angora Rabbits, a potential new industry in Australia. CSIRO Livestock Industries.
6. Jordbruksverket (2012) Konsekvensutredning till nya föreskrifter om kaniner, diarienummer 31-5376/12.

Djurens Rätt utgår från att djur är levande och kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses. Det är upplevelseförmågan som ger djur moralisk status och därmed ett egenvärde som individer. Medvetna, kännande varelser har ett känsloliv som spelar roll för dem. Och om det spelar roll för dem borde det spela roll för oss människor. En vanlig uppfattning är att man endast behöver ta hänsyn till andra djur i form av hela arter eller populationer. Men eftersom lidande upplevs av enskilda individer, inte av arter, bör individen istället sättas i centrum.

Djurens Rätt verkar för att få till stånd attityd- och lagförändringar som höjer andra djurs status i enlighet med vår grundsyn. Sammantaget förordar Djurens Rätt att verksamheter i samhället som i hög grad strider mot djurens intressen ska avskaffas. Men så länge som dessa verksamheter finns kvar, måste djurens förhållanden förbättras. Därför arbetar Djurens Rätt med förbättringar för djuren här och nu, med prioritet för de djur som är flest och har det sämst, samtidigt som vi arbetar med långsiktigt opinionsbildande arbete.

Djurens Rätt lägger stor kraft på att inspirera fler människor att välja veganskt. Detta gör vi exempelvis genom vår sida väljvego.se. För att underlätta för konsumenter och företag har vi också tagit fram en helt vegansk märkning, I’M VEGAN. Det finns dock mer vi kan göra för djuren. Har vi den praktiska möjligheten att påverka att djurens liv förbättras, då har vi även den moraliska skyldigheten att göra det. Även om många fler skulle välja en vegansk kost skulle fortfarande väldigt många djur vara kvar inom livsmedelsindustrin. Låser vi oss i tankesättet att vi endast kan förbättra för djuren genom att påverka enskilda människors konsumtion, missar vi andra möjligheter. 

Påverkan mot inflytelserika aktörer

Djurens Rätt anser att stora förändringar bland annat kan göras genom att påverka de allra största, mest inflytelserika företagen och få dem att anta policys som bidrar till att minska djurens lidande. Detsamma gäller kring politisk påverkan. Tar de ansvar för djurens välmående så kommer producenterna behöva att anpassa sig efter det. På så vis kan vi få bort det värsta lidandet som djuren utsätts för, samt underlätta arbetet för förbättrad djurskyddslagstiftning. Brist på efterfrågan eller efterfrågan på andra produkter är ett viktigt incitament för djurfabrikerna att förändra sin verksamhet. 

Undersökningar visar att ju fler som får ta del av djurens situation i djurfabrikerna, desto fler väljer bort animaliska produkter. De länder med högre djurskydd har även en högre andel vegetarianer och veganer, som Sverige, medan de länder som har lägre djurskydd har färre. Länder som inte har en djurskyddslagstiftning kommer inte helt plötsligt införa en djurrättslagstiftning efter påtryckningar från organisationer. I realiteten går förändring långsamt, och det viktigaste är att det rör sig i en riktning som gynnar djuren. 

Ett förbättrat djurskydd och djurvänligare policys är aldrig negativt för djuren, även om vår vision sträcker sig längre än så. Mer kunskap, ökad medvetenhet och mindre efterfrågan tror vi tillsammans kommer att leda till att intresset för djurprodukter så småningom minskar, till förmån för mer djurvänliga livsmedel. Det kan i sin tur leda till ännu större förändringar för djuren. Det kommer också att ta oss närmare vår långsiktiga och helt djurrättsliga vision – att djur ska respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Källa: 

Cornish A. m.fl. (2016) What we know about the public’s level of concern for farm animal welfare in food production in developed countries. Animals 6(11): 74.

Det är svårt att bevisa att någon annan än du själv har ett medvetande. Men det är en självklarhet för många människor, inklusive forskare och lagstiftare, att de flesta djurarter är medvetna om sin situation. 

Såvitt forskningen känner till krävs ett nervsystem för upplevelser.(1) Det har de flesta djurarter, inkluderat maskar, insekter och kräftdjur, vilket gör att det är troligt att de har upplevelseförmåga.(2) När det gäller ryggradsdjur, som fiskar, fåglar och däggdjur, finns en utbredd enighet bland forskare om att de är medvetna, och kan både känna smärta och uppleva glädje. 

År 2009 kom EU:s Lissabonfördrag, som säger att när djur av alla arter utnyttjas ska det ske med full hänsyn till att de är kännande varelser. Den hänsynen har inte införlivats än, men det var en framgång att djur tillkännagavs som kännande. År 2012 kom "The Cambridge Declaration on Consiousness" där världens främsta forskare, inom just upplevelseförmågor, slår fast att det inte krävs en människohjärna för att uppleva, och att djur är medvetna. 

Växter, svampar, bakterier och encelliga djur saknar nervsystem, liksom ett fåtal grupper av flercelliga djur som tvättsvampar. Kammaneter och nässeldjur (som maneter och koraller) har nerver men saknar centralt nervsystem.  Musslor och ostron har ett mycket enkelt nervsystem och saknar något som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att några av de arterna har ett medvetande.

Hönsfåglar och grisar är exempel på djurarter som utnyttjas i hög grad i Sveriges köttindustri, i trånga och kala utrymmen, men som samtidigt bevisats ha god förmåga för tidsuppfattning och andra upplevelser av sin situation.(3, 4) 

Individuella skillnader i upplevelse av sin situation kommer alltid finnas, precis som det gör hos människor. Människor är en djurart bland andra.

Källor:

1. Chalmers D. J. (2000) What is a neural correlate of consciousness. Neural correlates of consciousness: Empirical and conceptual questions: 17–40.
2. Sherwin C. M. (2001) Can invertebrates suffer? Or, how robust is argument-by-analogy? Animal Welfare 10(1): 103–118.
3. Jones R. C. (2013) Science, sentience, and animal welfare. Biology & Philosophy 28(1): 1–30.
4. Kouwenberg A. L. m.fl. (2009) Episodic-like memory in crossbred Yucatan minipigs (Sus scrofa). Applied Animal Behaviour Science 117(3–4): 165–172.

Det finns övertygande bevis för att ryggradsdjur har förmåga att uppleva smärta och annat lidande. När det kommer till de ryggradslösa djuren har än så länge inte särskilt mycket forskning gjorts. Men allt tyder på att försiktighet behövs gällande vad djuren utsätts för.



Egentligen är det ingen som kan säga med säkerhet vad som krävs för att en organism ska ha förmågan att känna smärta och uppleva lidande. För att uppleva något krävs ett medvetande, men det finns ingen enighet kring vad medvetandet är eller vad som krävs för att ha det. Det verkar inte troligt att organismer utan nervsystem kan ha ett medvetande.

Följande egenskaper brukar anses tyda på en förmåga att uppleva smärta:(1)

• Ett någorlunda komplext nervsystem som innehåller speciella nervceller som reagerar på smärta, så kallade nociceptorer.
• En beteendemässig reaktion på skadliga stimuli.
• Kognition, som t ex förmåga till inlärning, långtidsminne och flexibelt beteende.

Bland de ryggradslösa djuren står bläckfiskarna i en särställning. Där finns en hel del forskning som visar att dessa arter har stor intelligens och välutvecklat känsloliv. Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta.(2)

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t.ex. krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande.(3, 4)  

Mycket tyder på att även insekter och sniglar kan uppleva smärta. Många insektsarter har centrala nervsystem.(5) Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.(1, 3, 4, 6, 7)

Källor:

1. Gregory N.G. (2004) Physiology and behaviour of animal suffering. UFAW Animal Welfare Series, Blackwell publishing.
2.  Mather J.A. & Anderson R.C. (2007) Ethics and invertebrates: a cephalopod perspective. Diseases of aquatic organisms 75: 119–129.
3. The International Association for the Study of Pain. Sidan besökt 2022-01-18.
4. Elwood R.W. (2012) Evidence for pain in decapod crustaceans. Animal Welfare, vol 21 suppl. 2.
5. Klein C. & Barron A. B. (2016) Insects have the capacity for subjective experience. Animal Sentience: An Interdisciplinary Journal on Animal Feeling, 1.
6. Klein C. & Barron A. B. (2016) Insects have the capacity for subjective experience. Animal Sentience: An Interdisciplinary Journal on Animal Feeling, 1.
7. Núñez J.A. m.fl. (1997) Alarm Pheromone Induces Stress Analgesia via an Opioid System in the Honeybee. Physiology & Behaviour 63: 75–80.