Sämre lönsamhet och EU-kampanj ledde till framgång
Corona-pandemin gjorde att försäljningen av minkpälsar över nationsgränser blev extra svår, vilket påverkade all pälshandel från Sverige. Samtidigt spreds SARS-CoV-2 mellan minkar och människor över världen. En tredjedel av Sveriges minkfarmer konstaterades smittade under slutet av 2020(16) och Djurens Rätt skickade skrivelser till både regeringen och Jordbruksverket om att krafttag måste tas.
Under 2021 förbjöds därefter all avel av minkar under året, på grund av den omfattande smittspridningen.(17) Minkfarmerna fick ekonomiskt stöd, men många lade ändå ned sin verksamhet. Både av rädsla för smitta och på grund av dålig lönsamhet. I ett regeringsuppdrag om smittskydd föreslog Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt mer kontroll, och tillkännagav att minkfarmer fortsatt var en riskverksamhet framöver.(18)
I samband med de diskussionerna tar Liberalerna, som tredje svenskt parti efter Miljöpartiet och Vänsterpartiet, beslut om att arbeta för att avveckla minkfarmerna.(19)
Djurens Rätts arbete för att övertyga fler partier fortsatte och med det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe började det pratas om utsikten för ett heltäckande EU-förbud. Hösten 2023 kunde regeringen presentera en budgetproposition med avvecklingsstöd till de sista minkfarmerna, som delvis argumenterades för genom dålig lönsamhet i branschen och "risk" för EU-förbud. Förslaget kom också med löfte om att utreda djurskyddslagen för att förbjuda all pälsdjursuppfödning. Senast under 2024 ska den sista slakten av minkar ske i Sverige och minkfarmerna avvecklas.(20) Förslaget har tydlig inspiration från Djurens Rätts rapport "En styrd avveckling av minkfarmerna" som lanserades och spreds till beslutsfattare under 2021.
Arbetet med Fur Free Europe för ett heltäckande EU-förbud fortsätter, med troliga lagstiftningsförslag under 2026.