Sveriges minkfarmer

Så här arbetar Djurens Rätt för minkarna:

Informerar allmänheten om minkarnas situation. Nu senast med kampanjen och medborgarinitiativet Fur Free Europe.

Sätter press på politiker och myndigheter att förändra lagarna som påverkar minkarna i pälsindustrin, i Sverige och på EU-nivå.

Ingår i det internationella samarbetet Fur Free Alliance (FFA) tillsammans med över 50 djurrätts- och djurskyddsorganisationer i arbetet för en värld utan minkfarmer.

Påverkar företag att införa pälsfria policys, som sammanställs i Pälsfria listan tillsammans med FFA globalt.

Problem med minkfarmer

Antalet minkfarmer i Sverige har gått från att vara tusentals till ett 10-tal under de senaste 50 åren. Men de kvarvarande farmerna har samtidigt blivit större och fram till 2023 föddes ungefär 200 000 minkar, i gallerburar, för att slaktas vid sex månaders ålder. Detta enbart för sin päls, som i sin tur säljs för lyxkonsumtion i Asien. Tack vare Djurens Rätts arbete pågår nu en avveckling av minkfarmerna.

Trånga gallerburar

Minkarna i pälsindustrin lever hela sina liv i gallerburar. Burarna är uppställda tätt intill varandra i långa rader. De svenska burarna är normalt i storlek som en uppslagen kvällstidning, med en liten låda som lya.(1) Ett minkrevir i det vilda är vanligen mellan en halv och sex kilometer långt och sträcker sig alltid längs vatten samt flertalet lyor.(2)

De vuxna minkar som ska användas i avel bor ensamma i sina burar, eftersom de annars skulle slåss med varandra. Efter den årliga parningssäsongen föds i snitt fem minkvalpar per hona. De får stanna i sin mammas bur tills de är runt åtta veckor gamla och placeras då parvis, oftast en hona och en hane, i egna burar.(3) I det vilda lever den amerikanska minken solitärt, helt ensamt, och hävdar egna revir. De umgås bara med andra minkar vid parningen och under ungarnas första tolv veckor i livet.(2)

Minkarna får mat en till två gånger per dag. Maten är en gröt av spannmål och produkter från kött- och fiskeindustrin, som läggs på taket till buren så minkarna får slicka i sig den.(3) Minkar är rovdjur som i det vilda jagar gnagare, fiskar, kräftdjur och fåglar. En stor del av jakten sker i vatten och minkar är skickliga på att dyka och simma.(4) De är anpassade för ett liv både på land och i vatten och betecknas därför som semiakvatiska, vilket bland annat visas i att de har lite simhud mellan tårna på baktassarna.(5)

Beteendestörningar och kannibalism

Pälsindustrin hävdar ofta att minkarna som hålls på svenska minkfarmer har avlats för att trivas i burmiljön. Detta påstående saknar bevis. Forskning visar istället att farmade minkars beteenden och behov till stor del överlappar med den vilda minkens.(6) Det finns inga arter som genom avel gjort att de trivs i burar, oavsett hur tama de är.

Några av de djurskyddsproblem som förekommer på pälsdjursfarmer är att minkar uppvisar självstympning, kannibalism och andra beteendestörningar, vilket indikerar att de mår extremt dåligt.(7) Den beteendestörning som visat sig vara vanligast hos svenska minkar var vankande av och an längs med burväggen.(8) Andra välfärdsproblem som har dokumenterats på minkfarmer inkluderar pälsbitning, eftersom de bland annat aldrig får tugga sin mat (9), och uttråkning.(10)

Forskning har visat att passiva minkar kan ha högre stresshormons-nivåer än de som uppvisar beteendestörningar.(11) De lugna djuren på minkfarmerna kan alltså vara de som lider allra mest, eftersom de inte får utlopp för den stress de bygger upp. Trots det avlar minkfarmerna på de lugnaste individerna.(12)

Små förändringar av burarna, som att sätta in leksaker eller hyllor, har inte visat sig göra tillräcklig skillnad när minkarna fortfarande sitter i små burar.(8, 13) Däremot uppkommer stereotypier, beteendestörningar, troligen inte alls om minkarna får betydligt större plats och tillgång till simvatten.(6) En typ av djurhållning som inte är ekonomiskt möjlig för pälsindustrin.

Plågsam död vid sex månaders ålder

Under november-december dödas alla minkar utom de som ska användas i avel. Minkvalparna har då hunnit bli sex månader gamla, och tillräckligt stora för att flås för sin päls. De dödas vanligen genom att de placeras flera stycken åt gången i en täckt låda som fylls med koldioxid.(14) Inandning av koldioxid är plågsamt för alla djur och metoden kan ta lång tid. Särskilt om flera minkar slängs ned samtidigt i samma låda.(7) Minkvalpar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom slag mot huvudet.(14)

Under 2024 ska den sista slakten av minkar ske i Sverige, efter regeringsbeslut 2023.(15)

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:16) om uppfödning och hållande av pälsdjur; SJVFS 2020:23 saknr. L 103.
Birks J.D.S. & Linn I.J. (1982) Studies of home ranges of the feral mink. Symposia of the Zoological Society of London 49: 231–257.
Djurens välfärd och pälsdjursnäringsutredningen, SOU 2003:86.
Bagniewska J. M. m.fl. (2015) Persistence in diving American mink. Animal Biotelemetry 3: 18.
Williams T. (1982) Locomotion in the North American mink, a semi-aquatic mammal. Journal of Experimental Biology 103: 155–168.
Schwarzer A. m.fl. (2016) Behavioral studies on the use of open water basins by American mink (Neovison vison). Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research 13: 19–26.
Europeiska kommissionen (2001) The Welfare of Animals Kept for Fur Production, Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare, Adopted on 12–13 December 2001, Health and Consumer Protection Directorat-General, Directorate C – Scientific Opinions.
Axelsson H.M.K. m.fl. (2009) Behaviour in female mink housed in enriched standard cages during winter. Applied Animal Behaviour Science 121: 222–229.
Malmkvist J. m.fl. (2013) Additional foraging elements reduce abnormal behaviour fur-chewing and sterotypic behaviour in farmed mink (Neovison vison). Applied Animal Science 149: 77–86.
Meagher R.K. m.fl. (2013) Sleeping tight or hiding in fright? The welfare implications of different subtypes of inactivity in mink. Applied Animal Behaviour Science 144: 138–146.
Hansen S.W. & Jeppesen L. L. (2006) Temperament, stereotypies and anticipatory behaviour as measures of welfare in mink. Applied Animal Behaviour Science 99: 172–182.
Kruska D. (1996) The effect of domestication on brain size and composition in the mink (Mustela vison). Journal of Zoology 239(4): 645.
Meagher R.K. m.fl. (2014) Benefits of a Ball and Chain: Simple Environmental Enrichments Improve Welfare and Reproductive Success in Farmed American Mink (Neovison vison). PLoS ONE9 11: e110589.
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur; SJVFS 2020:22 saknr L 22.
Djurens Rätt (2023) Äntligen!