Fortsatt systematiska brister i Sveriges kycklingfabriker

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de fyra län där de största kycklingslakterierna finns, har Djurens Rätt kartlagt de brister som upptäcktes under 2023. Kartläggningen visar att 80 % av kontrollrapporterna innehåller allvarliga djurskyddsbrister, och att kycklingfabrikerna i Sverige har orsakat ett fruktansvärt lidande genom bland annat klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transporter och frätskador från avföring. Det är samma typ av brister som 2021 och 2022, då Djurens Rätt gjorde liknande kartläggningar, men det finns ett stort mörkertal eftersom mycket har sekretessbelagts. Totalt har minst 125 000 kycklingar utsatts för lidande som klassificeras som brottsligt innan de dog.  

– Det är skandalöst att kycklingfabrikerna får fortsätta sin verksamhet med så här stora brister i djurskyddet år efter år. Det är ett systematiskt djurplågeri som måste få ett slut. Det viktigaste du kan göra för att säga nej till det här lidandet är att välja bort kycklingen från tallriken och välja vego istället, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. 

Lidande vid transport

Till skillnad från tidigare år har myndigheterna sekretessbelagt nästan alla brister. Men utifrån det som inte är maskerat går det ändå att utröna att den vanligaste djurskyddsbristen för kycklingar under det föregående året var kopplade till transporter. Det innebär att skadade eller sjuka turbokycklingar transporterats, eller att de for illa under transporten, genom bland annat klämda huvuden och vingar. Kycklingar med frätskador under fötterna, sjukdomar eller andra skador tvingas sitta i transportburar i flera timmar – innan de dödas på slakteriet. Detta eftersom antalet turbokycklingar och det höga tempot när man lastar dem gör det omöjligt att se till varje individ. När det gäller andra djurslag ska varje djurindivids hälsa kontrolleras innan de transporteras enligt Jordbruksverkets riktlinjer, men det gäller alltså inte kycklingar. 

I dag accepterar myndigheterna brister där upp till 1 % av kycklingarna dör under transport, trots att det kan handla om hundratals kycklingar per transporttillfälle och hundratusentals per år. 

Kan ha skållats levande 

Även på slakterierna har kontrollmyndigheterna hittat brister, precis som tidigare år. Djurens Rätts kartläggning visar att vid minst tre tillfällen på två slakterier har kycklingar hittats utan att vara korrekt avblodade. Det innebär att de kan ha skållats levande. På två slakterier har också levande kycklingar hittats i sopor bland döda kycklingar. Flera brister utöver det rör rutiner och sådant som kan leda till lidande om det inte följs. Minst ett slakterihaveri har skett under året som ledde till att tusentals kycklingar blivit utan foder och svultit innan slakt.  

– Att Djurens Rätts kartläggning visar på liknande djurskyddsbrister tre år i rad är fruktansvärt och visar tydligt att en systemförändring måste ske. Kycklingar kan lida och påverkas extremt negativt av att transporteras när de är skadade eller av att vara utan foder för länge. Kartläggningen visar att de största kycklingfabrikerna aldrig kan följa djurskyddslagen som det är tänkt att de ska göra, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.  

Politiker och företag måste ta ansvar

Djurens Rätt anser att de återkommande allvarliga bristerna i kycklingfabrikerna tyder på att djurskyddslagstiftningen inte skyddar kycklingar från lidande. Riskerna för att turbokycklingar får frätskador och dör under transport är högre än hos långsamväxande raser. Ungefär 98 % av de kycklingar som föds upp i svenska fabriker är turbokycklingar som tvingas växa så fort att de får ont, trots att konsumenter och företag vill se en förändring. I länder som Norge och Danmark har en utfasning av turbokycklingar påbörjats, men ännu inte i Sverige.  

– Djurens Rätt arbetar politiskt för att djurskyddsbrott ska tas på allvar och för att djurfabrikerna ska monteras ned. Det minsta vi kan begära är en starkare djurskyddslagstiftning med ett tydligare förbud mot avel som medför lidande, vilket skulle fasa ut användningen av turbokycklingar, säger Camilla Bergvall.   

Vad gör Djurens Rätt för kycklingarna? 

Djurens Rätt arbetar för att få företag att minska sina inköp av kyckling och för att Sveriges kommuner ska välja bort turbokycklingar vid offentlig upphandling. Organisationen arbetar för minskad köttkonsumtion och driver inspirationssajten Välj Vego som gör det lätt att välja vego.  

Djurens Rätt arbetar även för att höja miniminivån genom företagsinitiativ, European Chicken Commitment (ECC). Kriterierna i ECC innebär bland annat nej till turbokycklingar och ja till att kycklingarna får mer utrymme, vilket skulle minska skador och dödlighet i både kycklingfabriker och under transport till slakteriet.