Sverige kan tänka sig turbokyckling-förbud på EU-nivå – men frånsäger sig nationellt ansvar

I januari skickade EU-kommissionen frågor till alla medlemsstater om hur djurskyddslagstiftnigen implementerats när det gäller avel för onaturligt snabb tillväxt hos kycklingar. Att kommissionen ställer frågan till alla medlemsstater grundar sig i diskussioner om huruvida avel av turbokycklingar är lagligt, något som inte hade skett utan Djurens Rätts globala arbete. Djurens Rätt har nu tagit del av Sveriges svar, genom landsbygds- och infrastrukturdepartementet, och kan meddela att det finns hopp om förändring. Men Sveriges myndigheter frånsäger sig ansvar om att lösa problemen på nationell nivå.  

– Att Sverige erkänner att det finns problem med den plågsamma aveln av turbokycklingar är väldigt positivt, men det är under all kritik att peka på någon annan för att lösa dem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.   

I svaret till kommissionen uppmanar Sverige EU att agera för en bättre djurskyddslagstiftning med anledningen av att aveln av turbokycklingar är global. Vissa länder bör göra nationella insatser, men inte Sverige, står det i skrivelsen med hänvisning till att mer avelsarbete sker i andra länder. Detta trots att det i Sverige pågår avel av föräldradjur genom import av så kallade “grandparents” – någonting som uppmärksammades av Uppdrag granskning i höstas. Danmark har dessutom gått före och börjat fasa ut turbokycklingarna genom statlig upphandling. 

– Regeringen kan, om de vill, arbeta för att främja högre välfärd för kycklingarna även på nationell nivå. Men trots upprepade djurskyddsskandaler har vi inte sett någon handlingskraft, till skillnad från i andra EU-länder. Sverige bör agera för att fasa ut turbokycklingarna nationellt, och inte bara peka på att EU ska fixa problemet. Att göra som Danmark är det minsta vi kan begära, avslutar Camilla Bergvall. 

Enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) måste tillväxttakten för kycklingar minska. Ett lagstiftningspaket baserat på ny kunskap om djurens behov förväntades under hösten 2023, men har skjutits upp. Det är därför viktigt att Djurens Rätt fortsätter arbeta för att fler djurvänliga parlamentariker väljs in vid EU-valet i juni, och att pressen hålls uppe om att det som lovats för djuren ska presenteras.