Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Gemensamt för dem är att de är kännande individer med intressen och behov. De borde ha rätt till sina egna liv.
Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken mot vego.
Turbokycklingar i kycklingfabriker växer så fort att de får rörelsestörningar innan fem veckors ålder och kor i mjölkfabriker lider ofta av juverinflammation. Läs mer om dessa och andra problem med djurfabrikerna.
Djurfabriker är så storskaliga att djuren blir utan namn, och mäts i kilo eller ton istället för antal. Det blir billigare att döda sjuka individer än att vårda dem. Varje år dödas över 100 miljoner individer för Sveriges animalieproduktion. De flesta är kycklingar och fiskar.
Kalvar som tas från sin mamma direkt efter födseln för att mjölken ska säljas, grisar som inte får böka och föräldralösa kycklingar i stor trängsel. Det kompromissas hårt med behoven hos djuren i djurfabrikerna. Strävan efter hög animalieproduktion har lett till sjukdomar, lidande och för tidig död.
Den sista resan innebär stora risker för djuren. Trängsel, främmande individer, rädsla, skador, hunger, törst och extrema temperaturer. På slakteriet bedövas de med plågsamma metoder som koldioxid eller elektriska vattenbad, innan halsen skärs upp.
Fler kycklingar än något annat landlevande djurslag föds upp och dödas för kött. Den tillväxtinriktade aveln har gjort att kycklingarna växer så snabbt att de får ont och kan dödas för kött vid bara 35 dagars ålder.
Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar aktivt för att se till att kycklingarna får det bättre och för att dödandet av dem ska minska. Djurskyddslagen måste se till kycklingarna på riktigt och förbjuda aveln av turbokycklingar. Men det är brådskande och företag behöver göra mer än lagstiftningens minimikrav för att höja den extremt låga nivån på djurskyddet i köttindustrin.
I mjölkfabrikerna tas kalven normalt från kon direkt eller någon dag efter födseln. Separationen är stressande och att inte få vara tillsammans strider mot kons och kalvens naturliga beteende. I Sverige har korna rätt att få komma ut på bete 2–4 månader om året. Betesrätten är ifrågasatt från delar av branschen och omfattar inte kalvar och tjurar, vilket betyder att många djur i mjölk- och nötköttsfabrikerna aldrig får komma ut.
Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att kor och kalvar ska få vara tillsammans. Vi verkar också för att betesrätten istället för att inskränkas ska stärkas och utökas så att fler djur får rätt till mer utevistelse och bete. Inom ramen för initiativet End the Cage Age arbetar vi för ett slut på ensamhållning av kalvar i små utrymmen.
Genom produktionsinriktad avel och ljusprogram har hönorna påverkats att värpa nästan ett ägg om dagen tills deras kroppar inte klarar av att vara lönsamma längre. De miljontals tuppkycklingar som kläcks i svenska äggfabriker varje år, dödas under första levnadsdagen.
Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar aktivt för att se till att hönorna får det bättre och för att dödandet av tuppkycklingar ska stoppas. Till exempel har vi varit drivande i att avveckla burarna i äggfabriker i både Sverige och EU, och fortsätter tills den sista buren är öppnad.
Djurens Rätt arbetar för att montera ned djurfabrikerna. Hjälp oss i arbetet!
Bland grisarna i djurfabrikerna får de allra flesta aldrig komma ut och böka i marken. Inomhusmiljöerna är trånga och karga. Grisarna, som är aktiva och nyfikna, hålls på hårda golv och har inget att sysselsätta sig med. Vid slakt är fortfarande den plågsamma koldioxidbedövningen vanlig och tillåten.
Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för rätt till utevistelse för alla grisar och ett förbud mot koldioxidbedövning vid slakt. På EU-nivå arbetar vi också för ett slut på svansklippning och fixering (burhållning) av grisar.
Fiskar som som föds upp i fiskfabriker utsätts för stort lidande orsakat av bland annat trängsel och sysslolöshet i inhägnaderna, stress vid hantering och plågsam slakt. Fiskarna som fångas inom fisket utsätts för lidande i samband med fångst och därefter. Det vanligaste är att de kvävs i luften efter att de tagits upp eller att de dör i samband med att de strupskärs eller rensas, när de fortfarande är vid medvetande.
Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om att fiskar är levande, kännande individer. Vi verkar för en stärkt djurskyddslagstiftning för fiskar, i Sverige och på EU-nivå. Lagstiftningen ska vara artspecifik och omfatta hela fisken liv. Den plågsamma koldioxidbedövningen vid slakt måste få ett slut och även de vildfångade fiskarna ska omfattas av djurskyddslagen.
De flesta djur i djurfabrikerna transporteras minst en gång i livet: till slakteriet. Transporter innebär allvarliga djurvälfärdsrisker. Djuren utsätts för skador, rädsla, svårigheter att vila, hunger och törst och de stressas av att blandas med främmande individer, trängsel, kraftig kyla eller värme och fordonets rörelser.
Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar aktivt för att de plågsamma djurtransporterna ska få ett slut. Vi verkar bland annat för ett förbud mot export av djur till länder utanför EU, kortare tillåten transporttid och på sikt en övergång från transporter av levande djur till slakt och avel till transport av kött och genetiskt material.
På slakterierna möts djuren av en främmande och många gånger skrämmande miljö. Så många djur som möjligt ska hanteras på kortast möjliga tid. Hanteringen är riskfylld och stressande: avlastning, pådrivning, uppstallning, fixering, bedövning och avblodning. Fortfarande används mycket plågsamma bedövningsmetoder, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar och elbadsbedövning av kycklingar, hönor och kalkoner.
Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att inga djur ska födas upp i djurfabrikerna och slaktas. Så länge djurfabrikerna och slakterierna finns behöver systemen och hanteringen av djuren förbättras, så att lidandet minskas. Djurens Rätt verkar för att det ska införas slutdatum för när de plågsamma bedövningsmetoderna inte längre ska få användas och för att mer resurser ska satsas på forskning om bättre metoder.