Djurens Rätt slutar nominera till de etiska nämnderna

Samtliga djurförsök som utförs i Sverige idag ska först godkännas av en djurförsöksetisk nämnd.

– Det kan låta betryggande att djurförsöken ska granskas och godkännas men sanningen är att nämndernas sammansättning sedan länge är förlegad och de saknar rimliga förutsättningar för att göra etiska bedömningar, säger Benny Andersson, verksamhetschef för Djurens Rätt.

Djurens Rätt och de ledamöter som vi haft förmånen att nominera till nämnderna har gjort upprepade försök att förbättra nämnderna. Dessa försök har inte blivit hörsammade och det djuretiska perspektivet behöver få en mycket mer framträdande roll.

– De ledamöter som Djurens Rätt nominerat till nämnderna genom åren vittnar om att det är svårt att få gehör för ett djuretiskt perspektiv. Nämnderna behöver få rimliga förutsättningar att garantera att djurförsöken följer djurskyddslagstiftningen, säger Benny Andersson.

Djurens Rätt vädjar nu till politiker och beslutsfattare. Djurförsök innebär att tusentals djur lider och dör. Ta ansvar för djuretiken och reformera de djurförsöksetiska nämnderna i grunden!

Vad gäller för djurförsök idag?

De djurförsöksetiska nämnderna bildades för att säkra att djurens lidande ställs i proportion till nyttan för forskningsresultaten. Antalet djur i djurförsök skiftar starkt från år till år men enligt Jordbruksverkets senast sammanställda statistik så avslutades försök på 612 311 djur år 2016 (och då är provfiske inte medräknat). Det finns sex regionala djurförsöksetiska nämnder i Sverige som ligger organisatoriskt under Jordbruksverket. Varje nämnd består av 13 röstande ledamöter varav endast 2 är nominerade av djurskyddsorganisationer. Beslut som tas i nämnderna går inte att överklaga av annan än sökanden själv.

Några av de åtgärder som behövs i nämnderna

• Det behövs mer och annan kompetens i nämnderna. Det rör sig om oberoende veterinärmedicinsk kompetens, etologisk kunskap och kompetens om alternativa metoder till djurförsök. Detta hade kunnat bidra med andra perspektiv inför besluten.
  
   
• Nämnderna behöver stöd av handläggare för att bereda ärenden. Idag formulerar ledamöterna själva föreslaget till beslut bara med materialet från försöksledaren.
  
   
• Nämnderna behöver få bättre beslutsunderlag och verktyg för att kunna göra en välavvägd skade-/nyttoanalys.
  
   
• Fler måste kunna överklaga när fel upptäcks. Idag är det bara möjligt för den ansökande forskaren själv att överklaga ett beslut.