"Du vill ju bara göra som alla andra gör" sa Åsa Domeijs bror till sin syster för ett tag sedan. "Nej, jag väljer vego för att det är gott" blev svaret. Och det är en dialog som säger mycket om nutidens vegotrend - det är något som många gör, vilket inspirerar fler att göra samma sak. Och skälen bakom är fler.

Naturskyddsföreningens populära seminarier vid Donners plats i Visby under Almedalsveckan är alltid populära, men när det är vegopepp på programmet så var det mer än fullt på uteserveringen där seminariet arrangerades och utanför stod många nyfikna och lyssnade.

Temat för samtalet drivkrafterna bakom det gröna proteinskiftet och om den vegovåg som Sveper över Sverige och som märks på både restauranger och butiker. Men att det inte är en övergående trend var paneldeltagarna rörande överens om. Tidigare nämnda Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, menade att vi nu är inne i en tredje vegovåg - efter den solidaritetsinspirerande vegokonsumtionen på 70-talet och det djurrättsbaserade diton på 90-talet. Och denna tredje våg är den som kommer få betydelse på riktigt förutspådde Domeij.

En av orsakerna till detta redogjorde Lovisa Sterner, expert inom livsstil på Ungdomsbarometern, för  och förklarade att för det ökande antalet unga som väljer vego är det mer än ett matval - det handlar om att vara en ansvarsfull konsument och att det har blivit status att bry sig om mer än själv. På 90-talet var djurrätt och djuren det viktigaste skälet till att unga valde vego, idag är det fler aspekter som spelar in - miljö och hälsa nämns som de två viktigaste skälen (med djurrätt på en tredje plats).

Att det är mer än ett matval  gör att det är mindre troligt att vara en övergående trend, det är glasögon som är svåra att ta av sig sa Ungdomsbarometerns Lovisa Sterner, som också sa att det var något positivt att det är unga tjejer som bär fram vegotrenden just nu - för det är unga tjejer som skapar alla trender. Dagens vegovåg märks också över hela Sverige och är inget storstadsfenomen.

Ytterligare en spaning från panelen - där också Lennart Bjurström från Food for progress och Mattias Kristiansson från matmagasinet VEGO deltog - var att antalet vegetarianer inte ökar lika mycket som att köttätare och flexitarianer äter annorlunda, något som Åsa Domeij poängterade (detta är också slutsatsen som går att dra från Djurens Rätts senaste opinionsundersökning). Och som Lennart Bjurström poängterade är detta en del i framgången - det är dessa människor som vegovågen också måste nå..

På frågan om hur en genomsnittlig mattallrik kommer att se ut om 10 år så var paneldeltagarna överens om att den troligen inte kommer att se radikalt annorlunda - förändringar i vad vi äter tar lång tid. Men att det gröna proteinet kommer att ta mer plats, vi kommer säkerligen att ha tacofredag år 2027, men då med ett grönt protein istället.