Dyrt pris för industriell djurhållning

Sverige är ett av de länder med flest kycklingar per gård i EU. När det gäller äggproduktion har det också visat sig stämma att många hönor hålls på samma gård, då ett företag fått avliva samtliga två miljoner hönor efter att fågelinfluensa spridit sig mellan olika hus. 

− Det är sårbart att ha många likadana djur på liten yta. Både av risk för smittor, men också av djurskyddsskäl. Det är oerhört tragiskt att två miljoner hönor fått avsluta sitt liv i plågor av en influensa och massavlivning, bara för att ett företag råkat fått in smittan. Det är ohållbart att tillåta sådana antal djur på ett företag som vi skattebetalare sedan ska sponsra genom ersättningar, säger Anna Harenius, sakkunnig på Djurens Rätt.

Enligt ett uttalande från riksdagens utredningstjänst, begärt av Jens Holm (V), kommer kostnaderna för utbrotten av fågelinfluensa i Sverige uppgå till minst 340 miljoner kronor. Kostnader för myndigheter till stöd för drabbade djurhållare, som finansieras av skattebetalarna. Jens frågar sig om det är rimligt att vi alla är med och betalar för att storskalig animalisk livsmedelsproduktion ska finnas kvar. Kanske inte när det finns vegetabiliska alternativ?

Risk för människor

Fågelinfluensa är mycket smittsamt mellan vattenlevande vilda fåglar och tama hönsfåglar, och återkommer på flera platser i världen i olika varianter. Det finns alltid en risk att viruset muterar vilket kan leda till att fler arter drabbas. Det finns till och med en risk att viruset muterar till en ännu mer smittsam och dödlig sjukdom som också drabbar människor. Nyligen rapporterade Ryssland om att flera människor som arbetar i kycklingindustrin drabbats av fågelinfluensa, vilket inte hänt för just den virusvarianten, H5N8, förut. Människorna ska ha återhämtat sig utan att sprida smittan vidare, men det finns risker att viruset nu anpassar sig ytterligare för att drabba människor innan vaccin tagits fram.