33 larm om djurskyddsbrister – ändå gjordes inte en enda kontroll

Djurens Rätt har begärt ut alla kontrollrapporter från länsstyrelser som rör de fyra största kycklingslakterierna (Kronfågel, Guldfågeln, Torsåsens fågelprodukter och Atria) sedan 2021, och kan nu avslöja att det inte har varit någon fysisk kontroll under 2025.

Länsstyrelserna är ansvariga för kontroll av djurskydd, men ingen har besökt Guldfågelns slakteri i Kalmar län eller Atrias slakteri i Blekinge län på minst fem år. Bristerna i insyn har pågått under många år. Ansvaret läggs oftare på enskilda uppfödare eller transportörer än på de stora bolagen som köper in och slaktar djuren.

Över 110 miljoner kycklingar föds upp och dödas inom de här företagen varje år. Det är fullständigt oacceptabelt att ingen djurskyddskontrollant varit där, trots brister som rapporteras av veterinärer på plats. Kycklingslakterierna är fabriker som hanterar levande och kännande individer, de måste kontrolleras.

– Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt

Fem kontroller på fem år – och noll under 2025

• 2025: 0 kontroller
• 2024: 1 kontroll (Kronfågel, Södermanland) 
• 2023: 1 kontroll (Torsåsens fågelprodukter, Halland) 
• 2022: 1 kontroll (Kronfågel, Södermanland) 
• 2021: 2 kontroller (Kronfågel, Södermanland) 

Trots larmen uteblir tillsynen

Den bristande kontrollen har under 2025 skett trots att Livsmedelsverkets officiella veterinärer på slakterierna har rapporterat in till länsstyrelserna 33 gånger om djurskyddsbrister som rör slakt. Under 2021 fick Länsstyrelsen i Södermanland in 11 rapporter från Livsmedelsverket, vilket resulterade i två fysiska kontroller. Rapporterna från Livsmedelsverket om kycklingar rör ofta tusentals djur och allvarliga brister såsom långvarigt lidande, levande skållning och dödsfall i transporten.

Vissa anmärkningar och rapporter från Livsmedelsverket hanteras administrativt från kontor, genom telefonsamtal eller mejl. Men exempel med klämda turbokycklingar som har lidit hela vägen till slakteriet är så vanligt att det sällan hanteras av länsstyrelserna. Varken med fysisk eller administrativ kontroll. I andra fall får företagen tid på sig att förklara varför det blivit ”fel”, vilket ofta godtas av myndigheten.

Det rapporteras årligen om att länsstyrelserna har brist på resurser för de djur som är flest och har det sämst, inte minst i Uppdrag gransknings program Älskade kyckling. Djurens Rätt anser att det krävs politisk styrning för att komma tillrätta med problemen. Det behövs en djurskyddsminister med ett tydligare ansvar för djuren.

– Tina Hogevik

Tydliga problem ska utredas mer

Under 2026 har den dåvarande regeringen tillsatt en utredning om hur djurskyddskontrollerna kan förbättras, men Djurens Rätt menar att bristerna är akuta och att politiken hade behövt agera tidigare.

En utredning tar minst ett år att färdigställa och sedan ska den nya regeringen ta beslut om det som tagits fram. Att något utreds får inte innebära att akuta insatser skjuts på framtiden − situationen här och nu kräver omedelbara åtgärder. De stora kycklingproducenterna måste stå till svars för det som sker mot kycklingar, varje dag.

– Tina Hogevik

Mer om djurskyddskontroll i Sverige

Länsstyrelserna är ansvariga för djurskyddskontrollen i Sverige och det är de som kan begära förbättring och anmäla personer eller företag om inte djurskyddslagen följs. På de större slakterierna finns officiella veterinärer från Livsmedelsverket. De skickar information till länsstyrelserna vid brister i djurskyddet för att länsstyrelserna ska kunna agera på det. Kontrollrapporter är offentlig information och kan begäras ut.

Läs mer om Djurens Rätts kartläggning av slakterierna.

Vad behöver förändras?

• Djurens Rätt kräver ett förbud mot turbokycklingar. Tillsammans med förbudet måste den nya regeringen ta helhetsansvar för kycklingarnas djurvälfärd. Exempelvis behöver trängseln på anläggningarna ses över och elbadsbedövning förbjudas.

• Granskningen visar att länsstyrelserna sviker kycklingarna och att det behövs fler djurskyddskontroller. Den nya regeringen behöver avsätta mer resurser till djurskyddskontrollen och säkerställa att länsstyrelserna har de förutsättningar de behöver.