Försöksdjur får högre prio! Problemet? Inga pengalöften från regeringen

– Det här är jättebra, ett nytt kapitel! Det är en väldigt viktig signal som ger Djurens Rätt ett helt annat redskap för att driva frågorna. Den mest brännande frågan är om de förtroendevalda är beredda att tillskjuta mer pengar framöver till djurfria forskningsmetoder, säger Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig på Djurens Rätt.

En god nyhet är att det finns stor efterfrågan i forskningsvärlden på djurfria testmetoder eftersom de ofta är billigare, snabbare och mer tillförlitliga. En sämre nyhet är att Sverige satsar blott 15 miljoner kronor per år (via statliga Vetenskapsrådet) på att utveckla alternativen. Forskning är dyrt och potten är en droppe i havet. Samtidigt har forskningsområdet enorm potential.

– Det är inte längre så att vi bara odlar en enkel cellinje på botten av en plastflaska och testar ett ämne. Vi har bland annat lärt oss att kombinera metoder på smarta sätt och datormodeller utvecklas otroligt snabbt.

Men vi har väldigt lite resurser för utveckling och innovation, säger Mattias Öberg. Han är docent i toxikologi vid Karolinska Institutet och är en av forskarna som lyckats få en bit av Vetenskapsrådets tårta. Han beskriver konkurrensen som hård. Den som vill forska om djurfria metoder och skickar in en ansökan för att ta del av de 15 miljonerna löper dubbelt så stor risk att få avslag (jämfört med en fri projektansökan). Enbart vart tionde projekt för utveckling av djurfria testmetoder lyckas få tumme upp. Anslaget landar i snitt på 2,14 miljoner, vilket är lite av ett tröstpris. Andra projekt, med fri inriktning, har ett genomsnitt på 3,75 miljoner.

– Två miljoner räcker till att anställa en person på deltid under tre års tid. Det är väldigt svårt att driva fram nya metoder med så lite resurser. Summan har inte höjts under min forskningskarriär.

Texten är ett utdrag av en artikel av Josefin Strang från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2021.