Internationell uppmaning till Peter Kullgren: Ta inte bort kornas rätt att beta

Det svenska beteskravet för kor är ifrågasatt från både delar av politiken och mjölkbranschen. I det nyligen presenterade betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) föreslår utredaren att beteskravet ska tas bort för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar 8 av 10 kor i de svenska mjölkfabrikerna. I ett gemensamt brev uppmanar nu 16 djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa landsbygdsminister Peter Kullgren att se till att de svenska korna även fortsättningsvis ska ha laglig rätt att få komma ut på bete. 
 
– Sverige har länge haft gott anseende när det kommer till djurskydd, därför möts det hotade beteskravet nu med bestörtning i Europa.  För att Sverige ska kunna vara en aktör att räkna med i internationella djurskyddssammanhang, krävs att landsbygdsministern och regeringen värnar om och utvecklar den nationella djurskyddslagstiftningen, inte försvagar den, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. 
 
I det gemensamma brevet påpekar de signerande organisationerna att ett slopat beteskrav i Sverige skulle skicka en tydlig signal till EU och världen om att djurskydd inte prioriteras i landet. Det skulle vara förödande, inte bara för de kor som skulle hållas enbart inomhus, utan också för det pågående arbetet med att stärka djurskyddslagstiftningen i EU och globalt. 

 Tillgång till bete är viktigt för kornas välfärd, vilket har slagits fast av flertalet vetenskapliga studier. EFSA, den europiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, uttrycker i ett yttrande från 2023 att kor bör få tillgång till bete på grund av fördelarna för djurvälfärden. Peter Kullgren uppmanas i brevet att värna om det svenska beteskravet för att skydda djurvälfärden och Sveriges roll i internationellt djurskyddsarbete. 
 
De organisationer som, utöver Djurens Rätt, står bakom brevet är djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Tyskland, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Norge, Frankrike, Finland, Bulgarien, Polen, Ungern, Litauen, Lettland, Slovenien, Slovakien och Portugal, samt organisationer vars verksamhet omfattar flera länder