Länsstyrelsernas bristande insyn på Sveriges kycklingslakterier

Länsstyrelserna är ansvariga för djurskyddskontrollen i Sverige, men förlitar sig på rapporter från Livsmedelsverket om hur slakten går till. De officiella veterinärerna på Livsmedelsverket är på plats på alla större slakterier och skickar information till länsstyrelserna om något skulle vara en brist i djurskyddet.  

Djurens Rätt har begärt ut alla kontrollrapporter som rör de fyra största kycklingslakterierna (Kronfågel, Guldfågeln, Torsåsens fågelprodukter och Atria) sedan 2021, och kan nu avslöja att det har varit som mest två fysiska kontroller per år av länsstyrelserna. Ingen länsstyrelse har besökt Guldfågelns slakteri i Kalmar län eller Atrias slakteri i Blekinge län på minst fyra år. Detta trots att Livsmedelsverket har rapporterat in till länsstyrelserna upp till 30 gånger per år om djurskyddsbrister. Under 2021 fick Länsstyrelsen i Södermanland in 113 rapporter från Livsmedelsverket, vilket resulterade i två fysiska kontroller.  

• 2024: 1 kontroll (Kronfågel, Södermanland) 
• 2023: 1 kontroll (Torsåsens fågelprodukter, Halland) 
• 2022: 1 kontroll (Kronfågel, Södermanland) 
• 2021: 2 kontroller (båda på Kronfågel, Södermanland)  

Vissa anmärkningar och rapporter från Livsmedelsverket hanteras i stället administrativt, genom telefonsamtal eller mejl. Det leder sällan eller aldrig till något föreläggande om brott mot djurskyddslagen eller annan åtgärd, till skillnad från fysiska kontroller.  

Det är fullständigt oacceptabelt att brister som rapporteras upprepade gånger inte leder till några inspektioner. Kycklingslakterierna kan inte få lov att vara laglöst land för miljoner djur varje år. 

– Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt

Som jämförelse fick länsstyrelserna in över 15 000 klagomål om bristande djurskydd år 2024 enligt Jordbruksverket. De klagomålen kommer främst från privatpersoner och kan röra enskilda djur, medan rapporterna från Livsmedelsverket ofta rör tusentals djur.  

Det är tydligt att länsstyrelserna har brist på resurser och brist på styrning som prioriterar de djur som är flest och har det sämst.

– Tina Hogevik

I de rapporter av administrativa kontroller som länsstyrelserna har gjort de senaste åren mot kycklingslakterier framgår det att enstaka klämda kycklingar som har lidit hela vägen till slakteriet sällan hanteras av länsstyrelserna, varken med fysisk eller administrativ kontroll. I andra fall får företagen tid på sig att förklara varför det blivit ”fel”, vilket alltför ofta godtas av myndigheten enligt Djurens Rätt och tyder på bristande insyn i vad som faktiskt händer på slakterierna.  

När brister på slakterier avfärdas som praxis sviker myndigheterna inte bara djuren, utan också vad djurskyddslagstiftningen kräver. Det är helt förståeligt att medborgare tappar förtroendet för svenskt djurskydd mot bakgrund av detta. 

– Tina Hogevik

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) säger – i ett inslag i TV4:s Nyhetsmorgon från idag – att den svenska djuromsorgen fungerar “väldigt väl” och att det behöver finnas tilltro till tillsynsmyndigheterna. Djurens Rätts kartläggning visar någonting annat: Det är sällan som djurfabrikerna faktiskt inspekteras.