Ny EAT-Lancet-rapport: Köttkonsumtionen måste minska

EAT-Lancet är ett internationellt forskningsinitiativ som tar fram kostråd för både människors hälsa och planetens hållbarhet. Den 3 oktober publicerades deras senaste rapport, som har tagits fram av ett internationellt forskarlag inom bland annat nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk. Rapporten är mer kritisk än tidigare mot intensiv djurhållning, särskilt fjäderfäproduktion, och lyfter risker som antibiotikaresistens, pandemihot och miljöförstöring.  

Jag välkomnar EAT-Lancet-kommissionens tydliga uppmaning om en skyndsam omställning av livsmedelssystemet. Genomlysningen av kycklinguppfödningen blottlägger en långvarig bluff – nu kan den gröntvättade bilden av kycklingkött som ett hållbart alternativ äntligen skrotas.

– Tina Hogevik, riksordförande hos Djurens Rätt

Dieten som presenteras bygger på en övervägande växtbaserad kost, där animaliska produkter spelar en begränsad roll:

• Den nya EAT-Lancet-rapporten förespråkar en kraftig minskning av konsumtionen av animaliska livsmedel för att uppnå både hälsomässiga och miljömässiga mål. Rött kött bör begränsas till cirka 100 gram per vecka, medan kyckling och ägg rekommenderas i mycket måttliga mängder – omkring två portioner per vecka. 

• Mejeriprodukter finns med men i små mängder, motsvarande en portion mjölk eller yoghurt och en liten mängd ost. Rapporten betonar att mejeriproduktion har stor en klimatpåverkan, särskilt från metanutsläpp och markanvändning.

• Fisk lyfts som en del av en hälsosam och hållbar kost, särskilt för kustsamhällen och låginkomstländer, men vikten av hållbara metoder betonas. Rapporten varnar för ohållbar fiskuppfödning, särskilt uppfödning av rovfiskar som lax, som kräver antibiotika, bekämpningsmedel och stora mängder vildfångad fisk som foder. 

Rekommendationen med avseende på rött kött är betydligt striktare än svenska Livsmedelsverkets nya kostråd från i våras: EAT-Lancet föreslår max 105 gram per vecka, medan Livsmedelsverket rekommenderar max 350 gram per vecka.  

När det gäller kycklingkött lyfts mer kritik av Lancet-kommissionen 2025 än i den ursprungliga EAT–Lancet-rapporten från 2019, även om det rekommenderade intaget är oförändrat. Den uppdaterade rapporten lyfter fram problem kopplade till kycklingproduktion, inklusive: 

• Antibiotikaresistens på grund av utbredd användning av antimikrobiella medel.
• Pandemirisker kopplade till det enorma antalet tamfåglar.
• Luftföroreningar från ammoniakutsläpp.
• Miljöbelastning från foderproduktion och markanvändning. 

Dessa frågor togs antingen inte upp alls eller nämndes bara kort i rapporten från 2019. Kommissionen 2025 ger mer detaljerade bevis och kvantifierar riskerna, vilket tyder på en mer kritisk hållning till fjäderfäproduktion. 

EAT-Lancet-kommissionen 2025 tar inte upp djurvälfärd som ett eget huvudområde, men den berör indirekt frågor som är relevanta för djurens välfärd genom sin kritik mot vissa former av animalieproduktion. I rapporten lyfts särskilt att massproduktionen av kycklingar som kopplas till risker för pandemier, antibiotikaresistens och luftföroreningar ofta hänger samman med trånga, intensiva uppfödningsmiljöer. Miljöpåverkan från animalieproduktion – inklusive foderproduktion och markanvändning – diskuteras som en drivkraft bakom överskridna planetära gränser. 

Sociala villkor lyfts fram som centrala för ett rättvist livsmedelssystem, vilket inkluderar rätt till hälsosam mat, anständigt arbete och en hälsosam miljö – men inte uttryckligen djurens rättigheter.