Dubbelt så många kommuner väljer bort turbokycklingar

För sjunde året i rad har Djurens Rätt genomfört rankningen Djurvänlig kommun. Resultaten för 2025 visar att andelen kommuner som väljer bort turbokycklingar vid upphandling har mer än fördubblats sedan förra året. Samtidigt har djurskyddskraven för övriga animaliska produkter antingen har legat kvar på samma nivå eller sänkts. 

En snabb förändring i kommunernas upphandling

Turbokycklingar, som utgör ungefär 98 % av alla kycklingar i Sverige, växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid – redan innan slaktåldern som normalt är 35 dagar. Dessa omfattande djurskyddsproblem i kycklingfabrikerna engagerar landets kommuner i allt högre grad.  

Sedan 2023 finns ett särskilt upphandlingskriterium för att enklare kunna välja bort turbokycklingar, kallat ”Raser med begränsad tillväxthastighet”. Kommunerna har tagit emot möjligheten positivt, och trots ett högt kostnadsläge och fleråriga avtal har utvecklingen gått snabbt:  

• 2023 angav 93 % av de svarande kommunerna att deras upphandlingskrav för kycklingkött låg i nivå med regelverket för svensk animalieproduktion, det vill säga att kycklingköttet kom från snabbväxande turbokycklingar. 
• 2024 hade siffran sjunkit till 84 %.
• 2025 är motsvarande siffra 77 %.  

Andelen kommuner som använder det nya kriteriet för att välja bort turbokycklingar för en betydande del (minst 20 %) av det kycklingkött de köper in har ökat från 3 % till 7 %. Betydligt fler kommuner använder kriteriet för en mindre del av sina inköp, vilket tyder på att det har fått ett tydligt genomslag i kommunernas upphandlingar.  

− Sveriges kommuner tar tydligt avstånd från turbokycklingarnas oerhörda lidande. Siffrorna visar att de saknar förtroende för produktionen som den ser ut idag.  Jag hoppas att kycklingindustrin äntligen tar sin del av ansvaret och skyndsamt ställer om, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarig för kartläggningen.  

Djurskyddskrav för andra animaliska produkter

Till skillnad från utvecklingen för kycklingkött har djurskyddskraven på andra animaliska produkter sänkts de senaste två åren, främst till följd av det höga kostnadsläget. Den negativa trenden ser nu ut att plana ut, med undantag för mjölkprodukter där sänkningen fortsätter. 

• 2024: 38 % av kommunerna angav att minst hälften av deras inköpta mjölkprodukter hade djurskyddskrav som går längre än lagstiftning och EU-ekologiskt.
• 2025: I årets undersökning hade den andelen minskat till 27 % av kommunerna. 

Ökad servering av växtbaserad mat

• Nära 60 % av de svarande kommunerna har under det gångna året genomfört åtgärder som har resulterat i en minskad mängd kött och en ökad servering av växtbaserad mat.
• Drygt en tredjedel har mål om att öka andelen växtbaserad mat i sina verksamheter. 

Dessa satsningar bidrar både till att rädda många djurs liv och till att fasa ut turbokycklingar. Djurens Rätts arbete för att främja antagandet av European Chicken Commitment (ECC) har dessutom påverkat Upphandlingsmyndighetens nya kriterier.