Djurvänlig kommun 2025
Djurens Rätt presenterar den årliga rankingen Djurvänlig kommun för sjunde året i rad. Andelen kommuner som väljer bort turbokycklingar vid upphandling har ökat markant sedan föregående år. Nykvarns kommun hamnar högst upp på listan och utses därmed som vinnare i årets ranking.
Mer information om resultatet och om hur kommunerna utvecklat sig sedan tidigare år hittar du längre ned på sidan.
På denna sida
Resultat Djurvänlig kommun
Ladda om sidan om bilden inte visas. Med filterfunktionerna kan du hitta trender och göra jämförelser som är intressanta för just dig. Du kan till exempel jämföra kommunerna inom ett visst län, eller titta på skillnader mellan storstäder och landsbygd. Klicka först ur rutan "Alla" i filtrets rullist så att inga poster är markerade, och klicka sedan i ett eller flera val i samma lista. Du kan också sortera rankinglistan utifrån kommun istället för placering för att enkelt hitta en viss kommun där.
Vinnare av Djurvänlig kommun 2025 är Nykvarns kommun, med 136 poäng av 176 möjliga. Årets vinnarkommun har därmed klättrat många steg från förra årets placering på plats 40. Det är också första gången som Nykvarn har landat bland de tio bästa kommunerna. Det senaste året har kommunen satsat på mer växtbaserad mat genom minskad servering av kött, inklusive kycklingkött. Fler vegetariska dagar har införts och vinnarkommunen har också en hög nivå på de djurskyddskrav som ställs vid upphandling. Nykvarn är en av de kommuner i landet som kommit längst när det gäller att välja bort turbokycklingar.
Andrapristagaren Nyköping återkommer till topp 10-listan efter placering på plats 31 förra året, medan tredjepristagaren Järfälla imponerar genom att befinna sig bland topp 10 för fjärde året i rad. Bland övriga kommuner på topplistan är Kristianstad och Östersund återvändare medan övriga gör sin premiär på listan. Förra årets segrare Eskilstuna kommun landade i år precis utanför topplistan, på plats 11.
På årets tio-i-topplista finns de flesta kommuntyper representerade, med undantag för renodlade landsbygdskommuner. När det kommer till Sveriges storstäder, har Stockholm tappat många placeringar sedan förra året från plats 53 till plats 223 medan Göteborg har tappat ännu mer, från plats 24 till plats 248. Båda städerna har lämnat ofullständiga svar. Malmö har däremot klättrat, från plats 65 till plats 53.
Nedan hittar du mer information om resultat, trender och analys.
Åtgärder för att öka andelen växtbaserat
Nära 60 procent av kommunerna har minskat serveringen av kött under det senaste året. Nedan kan du läsa mer om vilka åtgärder kommunerna gjort för att öka andelen växtbaserat.
Figuren nedan visar hur stor andel av de svarande kommunerna som vidtagit olika åtgärder det senaste året för att öka andelen växtbaserat, där flera svar kunde väljas. Nära 60 procent av kommunerna angav att de har minskat serveringen av kött under det senaste året. Drygt en tredjedel har uttalade mål om att öka andelen växtbaserad mat i sina måltidsverksamheter.
När det gäller att servera vegetariska rätter varje dag som alla kan ta av utan att förbeställa är det 90 procent av kommunerna som gör detta i grundskolan, vilket också är vad Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 30 procent av kommunerna har genomfört detta även i förskolorna, vilket innebär en liten ökning jämfört med förra året.
Andelen kommuner som har vegetariska dagar varje vecka ligger stabilt sedan förra året på cirka 75 procent. Mellan 15 och 20 procent (den större andelen på förskolenivån) har flera vegetariska dagar varje vecka.
Förra året syntes en tydlig ökning av andelen kommuner som alltid serverar veganskt till barn och elever som efterfrågar det, troligen till följd av Kost & Närings då nya rekommendationer om att som huvudregel erbjuda vegansk mat till alla individer som önskar det. I år erbjuder något fler kommuner veganskt i förskolan jämfört med förra året men stort sett ligger andelen kommuner som erbjuder detta fast på runt 70 procent.
Här finns sammanställningar i grafisk form av samtliga resultat gällande åtgärder för växtbaserat.
Djurskyddskrav vid upphandling
Samtliga kommuner i årets undersökning ställer djurskyddskrav vid upphandling av animaliska produkter. Den nedåtgående trend i nivån som setts de senaste åren har näst intill avstannat. Intresset för att välja bort turbokycklingar vid upphandling håller i sig.
Den sänkning av nivån på de djurskyddskrav som kommunerna ställer vid upphandling av animalieprodukter som har setts i de senaste två årens resultat har glädjande nog avstannat, med undantag för mjölkprodukter där sänkningen har fortsatt: 2024 var det 38 procent av de svarande kommunerna som angav att minst hälften av deras inköpta mjölkprodukter levde upp till djurskyddskrav som går längre än både svensk lagstiftning och EU-ekologiskt. I årets undersökning hade den andelen minskat till 27 procent av kommunerna.
Mer än dubbelt så många valde bort turbokycklingar
Andelen kommuner som väljer bort turbokycklingar vid upphandling med hjälp av Upphandlingens kriterium för detta har mer än fördubblats sedan 2024, från 3 till 7 procent.* Samtidigt har andelen kommuner som ställer krav i nivå med regelverket för svensk animalieproduktion minskat från 84 till 77 procent. Den nivån innebär att kycklingköttet kommer från snabbväxande turbokycklingar.
Figuren nedan visar kommunernas djurskyddskrav vid upphandling av kycklingkött, där flera svarsalternativ kunde väljas parallellt. Här finns sammanställningar i grafisk form av samtliga resultat gällande kommunernas djurskyddskrav vid upphandling.
*För detta svarsalternativ krävs att minst 20 procent av det upphandlade kycklingköttet uppfyller upphandlingskriteriet "Raser med begränsad tillväxthastighet". Andelen förväntas fortsätta öka i takt med att de långa avtalen för upphandling löper ut, förutsatt att det finns tillgång på kycklingkött som lever upp till kraven. Utifrån enkätkommentarer framgår det att ytterligare fler kommuner använder kriteriet, men på mindre än 20 procent av de upphandlade produkterna.
Djurskydd i samband med högtider
Kommunerna har åter klivit framåt i mer djurvänlig riktning jämfört med tidigare år inom de områden som täcks av den kompletterande enkäten.
Hela 95 procent av kommunerna i undersökningen avstår från att arrangera fyrverkerier, vilket är i linje med förra årets resultat. Därtill svarade 71 procent att de begränsar privatpersoners användning av fyrverkerier med lokala föreskrifter, ofta genom tidsbegränsning till timmarna runt tolvslaget på nyårsnatten.
Andelen kommuner som avstår från påskfjädrar ligger i år på 92 procent och har därmed ökat ytterligare några procentenheter sedan förra året. Andelen som har rutiner för att förhindra att igelkottar och andra smådjur bränns i valborgsmässobrasor, som att flytta riset eller att informera invånarna, har också ökat, från 56 till 60 procent.
Här finns en sammanställning i grafisk form av resultaten från den kompletterande enkäten.
Om undersökningen
Djurvänlig kommun är Djurens Rätts ranking av Sveriges kommuner utifrån vilka djurvänliga val kommunerna har gjort, som vi gör varje år sedan 2019. I Djurvänlig kommun granskas områden som kommunen kan styra över, som kommunala verksamheter och inköp till dessa.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor – både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning. Denna del av undersökningen kompletteras av en mindre del som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
Genomförande
Undersökningen genomfördes för sjunde året i rad. Undersökningen genomfördes under perioden november 2024 till april 2025 via enkätverktyget SurveyMonkey. Uppdelningen i två enkäter beror på att frågorna hanteras av olika förvaltningar. Kostenkäten som genomfördes i samarbete med Ekomatcentrum skickades till kommunernas kostchef eller motsvarande, medan en kompletterande enkät med övriga frågor skickades till tjänstepersoner på gata/park-förvaltningarna eller till kommunens huvudadress. Påminnelser gjordes även via telefon. Sammanställning har gjorts i Excel och analys och visualisering i Tableau.
Svarsfrekvens
Inför årets ranking svarade 227 av landets 290 kommuner på hela eller större delen av undersökningen vilket ger en svarsfrekvens på 78 procent. De kommuner som har avstått från att svara har noll poäng i rankingen och en delad placering 257.
Poängsättning
Maxpoängen var 176 poäng, varav 162 poäng för kostenkäten och 14 poäng för den kompletterande enkäten “Djurskyddsbeslut”. Vinnarkommunen Nykvarn fick 136 poäng totalt.
En vägledande princip i poängsättningen har varit att de beslut som påverkar flest djur i störst utsträckning motsvarar mest poäng. Vid lika poängtal ges den högre placeringen i rankingen till den kommun som besvarat båda enkäterna. Om kommunerna fortfarande efter denna viktning har samma ställning tilldelas de delad placering i rankingen. När två kommuner ges samma placering, till exempel plats 9 i rankingen, hoppas placering 10 över och nästkommande kommun får placering 11.
Notering om djurskyddskriterier vid upphandling
Svarsalternativen för nivån på djurskyddskriterier har utgått från Upphandlingsmyndighetens kriterier eftersom dessa i mycket hög utsträckning används av kommunerna. Det innebär inte att Djurens Rätt anser att den högsta nivån är bra nog. Djurens Rätt deltar i Upphandlingsmyndighetens referensgrupper för utvecklandet av kriterierna parallellt med detta arbete. Eftersom det tyvärr saknas relevanta djurskyddskriterier för fiskar ingår detta inte i undersökningen.
Mer information om undersökningen
-
Underlag med sammanställning av enkätsvar, poäng och rankingplacering för alla kommuner som deltagit. Personuppgifter och kommentarer som kan innehålla personuppgifter publiceras ej.