Inget slopat beteskrav om ungdomsförbunden fick bestämma
Under förra veckan kom nyheten att utredningen “Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” förslår att betesrätten för kor ska slopas. Det har väckt starka reaktioner och det är tydligt att det varken landar väl hos den svenska befolkningen eller hos majoriteten av riksdagspartierna. Opinionen för att behålla betesrätten var även stark under Almedalsveckan där vi tog vi tempen på ungdomsförbunden.
I slutet på förra veckan överlämnade utredaren Elisabeth Nilson utredningen till landsbygdsminister Peter Kullgren. Resultaten blev som befarat förslag om slopad betesrätt för mjölkkor i lösdriftsstallar, någonting som påverkar 8 av 10 kor i Sverige. Läs mer om Djurens Rätts reaktion här och läs en debattartikel av Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall här.
Vilka av ungdomsförbunden vill se att beteskravet behålls i svensk lagstiftning?
Under ett seminarium under Almedalsveckan deltog representanter från samtliga av riksdagspartiernas ungdomsförbund, och vi passade på att ta tempen på dem i frågan om betesrätten. Representanterna ombads hålla upp en grön lapp för ja eller en röd lapp för nej. Följande ungdomsförbund vill se att beteskravet behålls i svensk lagstiftning:
- Ung Vänster
- Grön Ungdom
- SSU
- Liberala ungdomsförbundet (LUF)
- Moderata ungdomsförbundet (MUF)
- Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)
- Ungsvenskarna
❔ Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF)
Politik handlar om prioriteringar
Vi håller med om att man borde tillsätta den här utredningen så att man får mer information och kan fatta ett välinformerat beslut. Men som jag sa innan, man ska pusha mer ambitiös djurskyddslagstiftning på EU-nivå, för det gör att det blir en jämnare spelplan som säkerställer god konkurrenskraft. Problemet idag blir att vi fäller krokben på svenska bönder och det här har en jättestor påverkan på andra frågor, som inte är djurskyddsfrågor, men som är väldigt viktiga för samhället - exempelvis livsmedelsförsörjning och samhällsberedskap. Jag tror att det är viktigt att inte isolera frågan till att handla om djurskydd, politik handlar om prioriteringar och jättemånga frågor.
Bevara betesrätten
Det är klart att det handlar om prioriteringar men jag prioriterar jättegärna att kor ska ha en yta att faktiskt leva på, både när det gäller somrarna och vintrarna. Sedan är det också en fråga om den biologiska mångfalden, att kunna ha ett öppet landskap som de här djuren möjliggör. Vi tycker att man ska bevara betesrätten, och vi ser ju också att de gårdar som faktiskt trycker på mycket i den här frågan och som vill slopa betesrätten, är de stora mjölkgårdarna, och där ser vi att de mindre riskerar att missgynnas om lagförslaget går igenom.
Inga bra argument till att ta bort rakt av
Misstolka mig rätt här, jag tycker att betesrätten bör vara kvar, men vi har en utveckling för svenska mjölkproducenter som är katastrofal, de har minskat med över 90 procent sedan 80-talet. Även om det inte rakt av beror på betesrätten utan på att gårdar blivit mer storskaliga – det måste vi också lösa - så har vi ändå sett att det finns stora problem. Vi har fortfarande inte uppnått självförsörjning på mjölk i Sverige till exempel. Jag skulle säga att det är positivt att frågan utreds, men jag vill absolut inte ta bort betesrätten. Det man skulle kunna göra är att man till exempel ser över reglerna för tidskraven, undantagsreglerna, intervallen och så vidare, men jag har absolut inte hört några bra argument till varför man ska ta bort betesrätten rakt av som Kristdemokraterna drivit flera gånger.
Djurskyddet är inte förhandlingsbart
Jag förstår liksom inte riktigt argumenten här, att “vi måste se över det men vi vill absolut inte ta bort det”. Varför ska man då utreda? Man utreder ju saker för att man vill förändra. Vi kommer in på det här hela tiden - att vi ska kompromissa bort djurskyddet för att öka konkurrenskraften. Jag tycker inte att djurskyddet är förhandlingsbart på något sätt, vi behöver snarare ta steg för att förbättra det. Det är väl klart att man behöver göra jättemycket för att förbättra villkoren för bönder, men att plåga djuren mer kan aldrig vara den lösningen.
Byråkratiska hinder
Som frågan var utformad är jag för att betesrätten ska vara kvar, och därmed kanske man inte kan säga att beteskravet i sig är hotat. Man hör ju från väldigt många här att vi är för att kor ska vara ute och beta. Men anledningen till varför det här lyfts, är ju för att vi ska utreda det här med djurvälfärdsersättningar, som inte kan delas ut vid lagkrav, så det finns ju byråkratiska hinder där. Men det finns ingenting som säger att vi är emot att vi ska ha gröna ängar - det är otroligt viktigt och någonting som vi absolut inte får ta för givet.
Utred om och om igen
Jag höll upp den gröna av samma anledning här. Det handlar inte om att ta bort det, däremot så måste man utreda. Det här är ett exempel på när politiken varit lite för specifik i detaljerna, politiken har bestämt exakt hur det ska gå till och så visar det sig i andra änden att det kanske inte var det bästa. Det är bra att man utreder det här om och om igen skulle jag säga. Om man ska vara inne i detaljer behöver man hela tiden se över de bästa sätten att utforma saker på. Vad är det bästa sättet för djurens välfärdsordning? Vad är det bästa sättet för våra bönder för att kunna få det att gå runt? Jag är väldigt positiv till att det här utreds. Det handlar inte om att det ska tas bort, det handlar om att det ska uppdateras och bli bättre.
Ställ inte produktionsskäl mot levnadskvalité
Jag tänker att beteskravet kanske inte är hotat, men att däremot betesrätten är hotad. Vi skulle snarare vilja se en utveckling av betesrätten - mer betesrätt för kor, men också en utveckling till tjurar och kalvar. Detta på grund av hur djurskyddet är utformat, att man ska ha rätten att leva naturligt. Vi vill utveckla men också se en möjlighet att faktiskt efterfölja djurskyddet, att inte ställa produktionsskälen mot levnadskvalitén. Utan att låta djurskyddet och djurens liv vara någonting som väger lika tungt, och kanske snarare tyngre i vissa fall. Men det är fint att Peter Kullgren får även mitt namn tillsammans med alla andras i namninsamlingen.
Utredning skickar fel signaler
Jag är besviken på att vi ens pratar om att utreda. Det ger en signal om att vi faktiskt inte vill ha det kvar. Även om det inte skulle vara det som utredningen landar i, så är det fortfarande den signal som ges. Vi ska inte prata om hur dåliga andra länder är, det är i stället vi som ska dra dem upp med oss. Och vi ska stå på djurens sida och inte hela tiden prata om böndernas lönsamhet.
Politik handlar om prioriteringar
Vi håller med om att man borde tillsätta den här utredningen så att man får mer information och kan fatta ett välinformerat beslut. Men som jag sa innan, man ska pusha mer ambitiös djurskyddslagstiftning på EU-nivå, för det gör att det blir en jämnare spelplan som säkerställer god konkurrenskraft. Problemet idag blir att vi fäller krokben på svenska bönder och det här har en jättestor påverkan på andra frågor, som inte är djurskyddsfrågor, men som är väldigt viktiga för samhället - exempelvis livsmedelsförsörjning och samhällsberedskap. Jag tror att det är viktigt att inte isolera frågan till att handla om djurskydd, politik handlar om prioriteringar och jättemånga frågor.
Bevara betesrätten
Det är klart att det handlar om prioriteringar men jag prioriterar jättegärna att kor ska ha en yta att faktiskt leva på, både när det gäller somrarna och vintrarna. Sedan är det också en fråga om den biologiska mångfalden, att kunna ha ett öppet landskap som de här djuren möjliggör. Vi tycker att man ska bevara betesrätten, och vi ser ju också att de gårdar som faktiskt trycker på mycket i den här frågan och som vill slopa betesrätten, är de stora mjölkgårdarna, och där ser vi att de mindre riskerar att missgynnas om lagförslaget går igenom.
Inga bra argument till att ta bort rakt av
Misstolka mig rätt här, jag tycker att betesrätten bör vara kvar, men vi har en utveckling för svenska mjölkproducenter som är katastrofal, de har minskat med över 90 procent sedan 80-talet. Även om det inte rakt av beror på betesrätten utan på att gårdar blivit mer storskaliga – det måste vi också lösa - så har vi ändå sett att det finns stora problem. Vi har fortfarande inte uppnått självförsörjning på mjölk i Sverige till exempel. Jag skulle säga att det är positivt att frågan utreds, men jag vill absolut inte ta bort betesrätten. Det man skulle kunna göra är att man till exempel ser över reglerna för tidskraven, undantagsreglerna, intervallen och så vidare, men jag har absolut inte hört några bra argument till varför man ska ta bort betesrätten rakt av som Kristdemokraterna drivit flera gånger.
Djurskyddet är inte förhandlingsbart
Jag förstår liksom inte riktigt argumenten här, att “vi måste se över det men vi vill absolut inte ta bort det”. Varför ska man då utreda? Man utreder ju saker för att man vill förändra. Vi kommer in på det här hela tiden - att vi ska kompromissa bort djurskyddet för att öka konkurrenskraften. Jag tycker inte att djurskyddet är förhandlingsbart på något sätt, vi behöver snarare ta steg för att förbättra det. Det är väl klart att man behöver göra jättemycket för att förbättra villkoren för bönder, men att plåga djuren mer kan aldrig vara den lösningen.
Byråkratiska hinder
Som frågan var utformad är jag för att betesrätten ska vara kvar, och därmed kanske man inte kan säga att beteskravet i sig är hotat. Man hör ju från väldigt många här att vi är för att kor ska vara ute och beta. Men anledningen till varför det här lyfts, är ju för att vi ska utreda det här med djurvälfärdsersättningar, som inte kan delas ut vid lagkrav, så det finns ju byråkratiska hinder där. Men det finns ingenting som säger att vi är emot att vi ska ha gröna ängar - det är otroligt viktigt och någonting som vi absolut inte får ta för givet.
Utred om och om igen
Jag höll upp den gröna av samma anledning här. Det handlar inte om att ta bort det, däremot så måste man utreda. Det här är ett exempel på när politiken varit lite för specifik i detaljerna, politiken har bestämt exakt hur det ska gå till och så visar det sig i andra änden att det kanske inte var det bästa. Det är bra att man utreder det här om och om igen skulle jag säga. Om man ska vara inne i detaljer behöver man hela tiden se över de bästa sätten att utforma saker på. Vad är det bästa sättet för djurens välfärdsordning? Vad är det bästa sättet för våra bönder för att kunna få det att gå runt? Jag är väldigt positiv till att det här utreds. Det handlar inte om att det ska tas bort, det handlar om att det ska uppdateras och bli bättre.
Ställ inte produktionsskäl mot levnadskvalité
Jag tänker att beteskravet kanske inte är hotat, men att däremot betesrätten är hotad. Vi skulle snarare vilja se en utveckling av betesrätten - mer betesrätt för kor, men också en utveckling till tjurar och kalvar. Detta på grund av hur djurskyddet är utformat, att man ska ha rätten att leva naturligt. Vi vill utveckla men också se en möjlighet att faktiskt efterfölja djurskyddet, att inte ställa produktionsskälen mot levnadskvalitén. Utan att låta djurskyddet och djurens liv vara någonting som väger lika tungt, och kanske snarare tyngre i vissa fall. Men det är fint att Peter Kullgren får även mitt namn tillsammans med alla andras i namninsamlingen.
Utredning skickar fel signaler
Jag är besviken på att vi ens pratar om att utreda. Det ger en signal om att vi faktiskt inte vill ha det kvar. Även om det inte skulle vara det som utredningen landar i, så är det fortfarande den signal som ges. Vi ska inte prata om hur dåliga andra länder är, det är i stället vi som ska dra dem upp med oss. Och vi ska stå på djurens sida och inte hela tiden prata om böndernas lönsamhet.
Politik handlar om prioriteringar
Vi håller med om att man borde tillsätta den här utredningen så att man får mer information och kan fatta ett välinformerat beslut. Men som jag sa innan, man ska pusha mer ambitiös djurskyddslagstiftning på EU-nivå, för det gör att det blir en jämnare spelplan som säkerställer god konkurrenskraft. Problemet idag blir att vi fäller krokben på svenska bönder och det här har en jättestor påverkan på andra frågor, som inte är djurskyddsfrågor, men som är väldigt viktiga för samhället - exempelvis livsmedelsförsörjning och samhällsberedskap. Jag tror att det är viktigt att inte isolera frågan till att handla om djurskydd, politik handlar om prioriteringar och jättemånga frågor.
Bevara betesrätten
Det är klart att det handlar om prioriteringar men jag prioriterar jättegärna att kor ska ha en yta att faktiskt leva på, både när det gäller somrarna och vintrarna. Sedan är det också en fråga om den biologiska mångfalden, att kunna ha ett öppet landskap som de här djuren möjliggör. Vi tycker att man ska bevara betesrätten, och vi ser ju också att de gårdar som faktiskt trycker på mycket i den här frågan och som vill slopa betesrätten, är de stora mjölkgårdarna, och där ser vi att de mindre riskerar att missgynnas om lagförslaget går igenom.
Inga bra argument till att ta bort rakt av
Misstolka mig rätt här, jag tycker att betesrätten bör vara kvar, men vi har en utveckling för svenska mjölkproducenter som är katastrofal, de har minskat med över 90 procent sedan 80-talet. Även om det inte rakt av beror på betesrätten utan på att gårdar blivit mer storskaliga – det måste vi också lösa - så har vi ändå sett att det finns stora problem. Vi har fortfarande inte uppnått självförsörjning på mjölk i Sverige till exempel. Jag skulle säga att det är positivt att frågan utreds, men jag vill absolut inte ta bort betesrätten. Det man skulle kunna göra är att man till exempel ser över reglerna för tidskraven, undantagsreglerna, intervallen och så vidare, men jag har absolut inte hört några bra argument till varför man ska ta bort betesrätten rakt av som Kristdemokraterna drivit flera gånger.
Djurskyddet är inte förhandlingsbart
Jag förstår liksom inte riktigt argumenten här, att “vi måste se över det men vi vill absolut inte ta bort det”. Varför ska man då utreda? Man utreder ju saker för att man vill förändra. Vi kommer in på det här hela tiden - att vi ska kompromissa bort djurskyddet för att öka konkurrenskraften. Jag tycker inte att djurskyddet är förhandlingsbart på något sätt, vi behöver snarare ta steg för att förbättra det. Det är väl klart att man behöver göra jättemycket för att förbättra villkoren för bönder, men att plåga djuren mer kan aldrig vara den lösningen.
Byråkratiska hinder
Som frågan var utformad är jag för att betesrätten ska vara kvar, och därmed kanske man inte kan säga att beteskravet i sig är hotat. Man hör ju från väldigt många här att vi är för att kor ska vara ute och beta. Men anledningen till varför det här lyfts, är ju för att vi ska utreda det här med djurvälfärdsersättningar, som inte kan delas ut vid lagkrav, så det finns ju byråkratiska hinder där. Men det finns ingenting som säger att vi är emot att vi ska ha gröna ängar - det är otroligt viktigt och någonting som vi absolut inte får ta för givet.
Utred om och om igen
Jag höll upp den gröna av samma anledning här. Det handlar inte om att ta bort det, däremot så måste man utreda. Det här är ett exempel på när politiken varit lite för specifik i detaljerna, politiken har bestämt exakt hur det ska gå till och så visar det sig i andra änden att det kanske inte var det bästa. Det är bra att man utreder det här om och om igen skulle jag säga. Om man ska vara inne i detaljer behöver man hela tiden se över de bästa sätten att utforma saker på. Vad är det bästa sättet för djurens välfärdsordning? Vad är det bästa sättet för våra bönder för att kunna få det att gå runt? Jag är väldigt positiv till att det här utreds. Det handlar inte om att det ska tas bort, det handlar om att det ska uppdateras och bli bättre.
Ställ inte produktionsskäl mot levnadskvalité
Jag tänker att beteskravet kanske inte är hotat, men att däremot betesrätten är hotad. Vi skulle snarare vilja se en utveckling av betesrätten - mer betesrätt för kor, men också en utveckling till tjurar och kalvar. Detta på grund av hur djurskyddet är utformat, att man ska ha rätten att leva naturligt. Vi vill utveckla men också se en möjlighet att faktiskt efterfölja djurskyddet, att inte ställa produktionsskälen mot levnadskvalitén. Utan att låta djurskyddet och djurens liv vara någonting som väger lika tungt, och kanske snarare tyngre i vissa fall. Men det är fint att Peter Kullgren får även mitt namn tillsammans med alla andras i namninsamlingen.
Utredning skickar fel signaler
Jag är besviken på att vi ens pratar om att utreda. Det ger en signal om att vi faktiskt inte vill ha det kvar. Även om det inte skulle vara det som utredningen landar i, så är det fortfarande den signal som ges. Vi ska inte prata om hur dåliga andra länder är, det är i stället vi som ska dra dem upp med oss. Och vi ska stå på djurens sida och inte hela tiden prata om böndernas lönsamhet.
Vad händer nu?
Nu när utredningen presenterats och svart på vitt föreslår en slopad betesrätt är det Djurens Rätts förhoppning att de regeringspartier som inte har varit drivande i frågan vågar dra i bromsen, och att oppositionspartier och ungdomsförbund höjer sina röster för korna och det svenska djurskyddet.
Djurens Rätt har tillsammans med andra organisationer drivit namninsamlingen Jag vill beta, som i skrivande stund är uppe i över 85 000 underskrifter. Dessa ska överlämnas till landsbygdsminister Peter Kullgren inom kort.
Skriv under för korna!
Tillsammans med andra organisationer driver Djurens Rätt uppropet Jag vill beta. Skriv under namninsamlingen för att bevara beteskravet.