Bläckfiskar

Bläckfiskar är inga fiskar trots namnet. De är blötdjur, precis som snäckor och musslor är. Bläckfiskarna kan uppleva smärta och annat lidande. De är ensamlevande, mycket nyfikna och påhittiga och har ett komplext nervsystem.

Planerna på att starta världens första bläckfiskfabrik på Kanarieöarna har lagts ned, men Djurens Rätts arbete för ett förbud mot bläckfiskfabriker i Sverige och på EU-nivå fortsätter. Bläckfiskfabrikerna måste stoppas innan de etableras. Att föda upp och slakta bläckfiskar skulle innebära ett mycket stort lidande för bläckfiskarna och bidra till utfiske av haven eftersom bläckfiskar är rovdjur som behöver foder som består av fiskar.

Så arbetar Djurens Rätt för bläckfiskarna

Bedriver politiskt påverkansarbete för ett förbud mot bläckfiskfabriker i Sverige och på EU-nivå 
Informerar allmänheten om bläckfiskarnas situation och om att de är levande, kännande individer med egna intressen och behov 
Driver inspirationssajten Välj Vego som ska göra det lättare för fler att välja vego i stället för bläckfiskar på tallriken

Förmågor, beteenden och behov hos den åttaarmade bläckfisken

Den vanliga åttaarmade bläckfisken, Octopus vulgaris, som också kallas jättekrake eller krake, är den art som har ingått i planerna för att starta bläckfiskuppfödning.

Den åttaarmade bläckfisken är ensamlevande och lever under naturliga förhållanden i 1–2 år. De vuxna djuren lever i kustvatten över hela världen, i korallrev, bland klippor och på sandiga bottnar. De tar sig in mot kusten på våren och ut till havs på hösten. Bläckfiskarna är skickliga jägare. De livnär sig på kräftdjur, blötdjur, fiskar och andra bläckfiskar.

Vad menas med att bläckfiskar är intelligenta?

Alla djur är intelligenta på sitt sätt och det är inte graden eller formen av intelligens som ska avgöra hur vi människor behandlar djuren. Alla djur har de förmågor de behöver och är anpassade för att klara sig i den miljö som de naturligt lever i. Bläckfiskar brukar benämnas som särskilt intelligenta. Det som avses då är bland annat att de har ett komplext nervsystem som består av en central hjärna och det perifera nervsystemet i armarna, som ”minihjärnor” i varje arm. De kan känna smärta och andra känslor, lösa kluriga problem, använda verktyg och lära sig genom att observera andra (så kallat socialt lärande).²De är mycket nyfikna och behöver utforska och kunna påverka miljön som de är i. I fångenskap skulle de högst troligt snabbt drabbas av tristess och därmed lidande.²

Skadas lätt

Den åttaarmade bläckfisken saknar både inre och yttre skelett och huden är väldigt känslig och skadas lätt. I fångenskap skulle det därför också vara hög risk för att bläckfiskarna skadas, i kontakt med människor, andra bläckfiskar eller väggarna och inredning i den tank eller bur som de skulle hållas instängda i.²

Bläckfiskar är rovdjur

Bläckfiskar är köttätande djur och skulle därför behöva fiskmjöl och fiskolja i sitt foder, som produceras genom fångst av vilda fiskar som bidrar till lidande och död och till utfisket av haven.

Uppfödning av rovfiskar och bläckfiskar, som behöver foder som består av vildfångade fiskar, bidrar dels till djurlidande och död i uppfödningarna, dels till lidande och död hos de fiskar som fångas i det vilda för att användas som foder.

Antalet fiskar som fångas för att användas som foder är hisnande och lidandet är enormt. Fångstmetoderna och hanteringen av fiskarna efter fångst och i samband med avlivningen orsakar fiskarna stort lidande. Fångst med krok, nät, trål och andra redskap skadar och stressar fiskarna och innebär ofta en mycket utdragen död.^{3, 4}

Döden är utdragen och plågsam även för de fiskar som överlever själva fångsten. Fiskarna kvävs i luften efter att de har tagits upp eller dör i samband med att de strupskärs eller rensas, när de fortfarande är vid medvetande.^5–7Det finns beräkningar som visar att uppskattningsvis en halv till en biljon fiskar som fångas i fisket varje år används till produktion av fiskmjöl och fiskolja, vilket motsvarar nästan 20 procent av all vildfångad fisk.⁸Av de fiskar som fångas i det svenska fisket används de flesta fiskarna till produktion av fiskmjöl och fiskolja som används i foder.⁹

1. Eurogroup for Animals (2025) Faktablad The life cycle of a farmed common octopus” https://www.eurogroupforanimals.org/files/eurogroupforanimals/2025-10/2025_10_08_efa_octopus_life_cycle_factsheet.pdf

2. Compassion in World Farming (2021) Octopus factory farming: A recipe for disaster. Report: https://www.ciwf.org.uk/media/7447198/161421_ciwf_octopus-report-_21_aw_web_hybrid.pdf

3. Eurogroup for Animals (2021) Catching Up – Fish Welfare in Wild Capture Fisheries. Rapport. https://www.eurogroupforanimals.org/library/catching-fish-welfare-wild-capture-fisheries

4. Tomás M. et al (2024) Investigating the effects of pelagic trawling on the welfare of Atlantic herring (Clupea harengus). Sci Rep 14, 17530 (2024). https://doi.org/10.1038/s41598-024- 68629-8

5. van de Vis J. W. & Kestin S. C. (1996) Killing of fishes: literature study and practice observations (field research). Report number C 037/96 1996 RIVO DLO.

6. Mood A. & Brooke P. (2010) Estimating the number of fish caught in global fishing each year. Fishcount. https://fishcount.org.uk/published/std/fishcountstudy.pdf

7. Borderías A. J. & Sánchez-Alonzo I. (2011) First processing steps and the quality of wild and farmed fish. Journal Food Science. 76, 1, R1–R5.

8. Mood A, Brooke P. (2024) Estimating global numbers of fishes caught from the wild annually from 2000 to 2019. Animal Welfare. 2024;33:e6. doi: 10.1017/awf.2024.7 https://www.cambridge.org/core/journals/animal-welfare/article/estimating-globalnumbers-of-fishes-caught-from-the-wild-annually-from-2000-to2019/83F1B933E8691F3A552636620E8C7A01

9. Jordbruksverket (2025) Förslag på mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion. RA25:10. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.22eab02119a28c4c8596067/17617283084 86/ra25_10.pdf