Nytt avslöjande: EU:s kycklingindustri domineras av vinstdrivande storföretag

En utredning, gjord av gruppen AGtivist, avslöjar att kycklingindustrin ägs till nästan 50 % av enbart 15 företag i EU. Endast ett av de företagen ägs av jordbrukare. I Sverige kan det vara ännu värre, då börsnoterade Scandi Standard äger merparten av marknaden genom bland annat Kronfågel.

Utredningen belyser hur de enskilda kycklinganläggningarna binds av långsiktiga avtal och drabbas av stora skulder för att bygga upp fabriksartade system som uppfyller storföretagens krav. Samtidigt har de en liten möjlighet att påverka de villkor som djuren tvingas leva under, exempelvis genom att byta till mer hälsosamma kycklingraser.

”Situationen i kycklingindustrin är djupt ohållbar. Några enstaka företag dominerar kycklingindustrin i Sverige och EU, och deras affärsmodell är maximal produktion för maximal vinst. Allt på djurens bekostnad.”

– Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt

Det som nu har framkommit om kycklingindustrin står i skarp kontrast till EU-kommissionens Vision för jordbruk och livsmedel och Strategi för djurhållning, som betonar vikten av jordbrukarnas egenmakt. När ett litet antal storföretag som inte ägs av jordbrukare kontrollerar marknaden, kommer företagen att ha det sista ordet när det gäller val av vilket system som djuren ska hållas i. Det leder oftare till en prioritering av kostnadseffektivitet och maximal produktion, vilket innebär turbokycklingar och hög trängsel – framför hänsyn till djurens välfärd.

Dessa resultat följer en undersökning från 2025 som visade att det finns över 10 800 intensiva kycklingfabriker i EU, med en stadig ökning under det senaste decenniet.

Kycklingarna får betala priset

Strävan att producera kycklingkött så billigt och snabbt som möjligt får allvarliga konsekvenser för djuren. Ungefär 90 % av kycklingarna i EU föds upp i djurfabriker, medan det i Sverige snarare är 99 %. Turbokycklingar hålls trångt och avlas för snabb tillväxt, vilket ofta leder till allvarliga välfärdsproblem. Det är inte ovanligt med rörelsestörningar, hjärtsvikt, sjukdomar och värmestress.

Undersökningen avslöjar också de externa kostnaderna som är förknippade med storföretagen i industrin, bland annat:

• Dåliga arbetsförhållanden i en situation där det finns ett tryck att producera kycklingkött så billigt och så snabbt som möjligt.
• Kostnader för folkhälsan till följd av livsmedelsburna sjukdomar och antibiotikaresistenta superbakterier.
• Offentliga medel som används för att rädda branschen under allt fler sjukdomsutbrott.

Det senare har varit den svenska kycklingindustrins främsta lobbyarbete mot politiken – som lyckades under 2026 när regeringen införde ett statligt stöd. Fram till 2027 får kycklingfabriker stöd vid salmonellautbrott.

“Så länge storbolagen bakom kycklingindustrin får fritt spelrum kommer situationen att fortsätta att vara ohållbar för både människor och djur. Om EU på allvar vill gå mot ett framtidssäkert jordbruk måste de nu ta ansvar för ett systemskifte. Ett första och absolut nödvändigt steg är att förbjuda turbokycklingar.”

– Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt

Framtiden är oviss

Välfärden för kycklingar ingår i den kommande moderniseringen av EU:s djurskyddslagstiftning, men EU-kommissionen riskerar att enbart adressera att burarna ska förbjudas. Eurogroup for Animals, som Djurens Rätt är en del av, uppmanar Europeiska kommissionen att revidera EU:s direktiv om slaktkycklingar för att förbättra livet för kycklingar, som de kännande individer de är.

Läs mer:

• Kycklingarnas villkor i djurfabrikerna | Djurens Rätt

• Läs rapporten The Chicken Trap

• Salmonellautbrott – skattebetalarna får notan | Djurens Rätt